Oregon, my Oregon

Det är ju alltid så att miljön på en plats är avgörande om (fel preposition?) hur man känner sig där. Man kan tänka att en flygplats alltid är en flygplats, men även när det gäller flygplatser spelar det roll hur de ser ut. Jag har inte rest speciellt mycket, sammanlagt har jag varit på 11 flygplatser, i 5 olika länder. Flygplatserna är följande:

Sturup (Yaaaay, gult.. Skåne!)
Bromma (Kommer dock inte ihåg ett shit..)
Köpenhamn (Stort och rörigt och de pratar danska..)
Frankfurt (Ganska trevlig för att vara så gigantisk..)
Någon i London, kommer inte ihåg vilken och ingenting om den..
Manchester (Usch då..)
Chicago (Stor..)
Denver (Underbar flygplats! Stor och luftig och ljus och en massa fönster!)
LAX (Hm.. Nej tack..)

Och sen då Santa Barbara och Portland. Santa Barbaras flygplats är liten och söt. Jag tror det fanns 6 gatear. Det var liksom lugnt och relaxing. Verkligen att rekommendera, om ni vill komma hit och slippa ta flygbuss från LA. Att flyga till Santa Barbara är ju ett alternativ, vet inte riktigt vad det skulle kosta, men man kan ju alltid checka. Jag tog bussen dit, 11an. Tog kanske 20 minuter och sen stannade den precis utanför. Jag försökte checka in elektroniskt i några mysko maskiner men det gick inte så himla bra. Så jag checkade in på riktigt istället. Eftersom jag är så himla duktig på att packa (hmm..) så hade jag inget bagage att checka in, utan bara en väska som handbagage.
Säkerhetskontrollen gick bra. Van som jag är nuförtiden packade jag upp den lilla plastpåsen med deo, nagellack och linser, samt min laptop, tog av mig skorna och lade allt i de fina plastlådorna, tillsammans med jacka och andra lösa partiklar. "You have been through this before?" Jo, det skulle man ju kunna säga. Jag behövde inte ta av mig min hatt! Och inte pep han heller. Och ingenting annat heller för den delen. Så sen var det bara att packa ner allt igen. Suck.
Jag flög med Horizon, som typ är samma sak som Alaska Airlines. Litet, gulligt plan. Två säten på var sida gången, som är typ smalare än ett säte.. Brunt läder, najs säten faktiskt. Min väska (nej, jag skrev aldrig att den var liten) gick preciiiiis in under sätet framför, vilket innebar att jag inte hade någonstans att ha benen.. Spenderade resan med att läsa och lyssna på musik. Snackade lite grann med damen bredvid mig. Hon var trevlig. Kommenterade mina underbara byxor (Lovewelljeansen) och frågade varifrån jag kom, eftersom några har skrivit på svenska. Det visade sig att hon var fjärdedels svensk. Och fjärdedels norsk. Coolt värre. Fast hon kunde ingen svenska..

Linnéa o Aarons kompis Tyler skulle möta mig på Portlands flygplats. Jag älskar Portlands flygplats! Den är underbar! Verkligen lugn och luftig och stor och fin! :o) Tyler ringde mig ungefär när jag hade kommit av planet och satt på mobilen. Han förklarade var han stod någonstans och vad han hade på sig. Linnéa hade skickat ett kort av honom, så jag visste vad jag skulle leta efter. Hon skickade ett kort på mig till honom också, hmm vilket kort? Jaja, på något sätt lyckades jag ändå gå förbi honom men till slut hittade vi varann. Sen körde han mig hem till NE Dunckley. IKEA har precis öppnat i Portland, vi körde förbi. Tyler bjöd mig på en mint, den var god.
Han släppte mig bara vid huset, sen hade jag några timmar själv innan Linnéa kom hem från jobbet. Först kelade jag lite med Duncan. Duncan är en rödbrun Golden Retriever, så hiiimla fin! Sist jag träffade honom var för två år sedan, men han verkade känna igen mig, så det kanske finns en chans att Otto inte hinner glömma mig på 9 månader (idag exakt 9 månder till jag kommer hem!). Käkade även lite Chocolate Chip cookies som Aaron bakat. Mums. Resten av tiden spenderade jag framför datorn (inget trådlöst internet, så det fick bli den stationära) och pianot. Det var la otur att jag skulle bli så intresserad av att spela piano igen precis när jag flyttade från det.. Försökte spela "Slipsad till dig =)" men det var himla svårt alltså..
När Linnéa kom hem och hade duschat så åkte vi in till stan och käkade. Jag åt fläskkotlett. Det är gott. Båda två blev jättemätta och sen gick vi av oss lite kalorier när vi promenerade genom downtown. Mysigt. Vi såg två mopsar.
När vi kom hem igen tog vi en liten promenad med Duncan, sen kom Aaron också hem från jobbet. Han cyklar. Typ 3 mil om dagen. Det blir mycket. Han är iallafall mycket säkerhetsmedveten och har, förutom hjälm, massa röda lampor som blinkar. Det är nog bra. Vi tog bilen och käkade glass på Mio Gelato. Jag åt melon och vit choklad.

Igår, lördag, gick jag upp vi nio-tiden. Då hade Linnéa o Aaron redan varit ute med Duncan plus varit och handlat.. Hm, det där med morgonpigga människor är intressant.. När jag ätit frukost ringde jag mormor. Det är kul när folk blir glada av att man ringer :o) Jag blev lite uppdaterad om vad som händer där hemma. Lilla kusin My ska ju börja skolan imorrn/idag/om typ en och en halv timme.. Det är lite skoj. Willie börjar ettan. Olle börjar sitt sista år på Öster. Anders börjar ny skola i Genarp. Och jag börjar här.. När jag pratat färdigt med mormor åkte vi upp till en skogparknånting och gick en lång promenad. Det var mycket backar och så, men det var skönt att va ute och gå. En massa söta hundar! På vägen tillbaka stannade vi vid ett bageri och köpte lite godsaker. Vi gick också till en cykelaffär och nu tänkte jag diskutera lite cykelhjälmar med mig själv.

Jag brukade ha cykelhjälm tom åttan/nian kanske. Det är ganska mycket längre än de flesta av mina kompisar.. Jag vet att jag hade hjälm när vi var på Öland i åttan. Den var ful. Lila, och klumpig. Sen köpte jag en snyggare lila, men den tror jag inte att jag använde så mycket. Det var ju ingen annan som hade hjälm.. Plus at det faktiskt känns onödigt när man bara ska cykla till affären.. Sen när jag började på Vipan var ju skåpen så pyttiga att man knappt fick in hjälmen där. Så jag slutade använda hjälm. När lagen kom gällde den ju bara för upp till femtonåringar. Hehe, då kunde man skratta lite åt dem.. Men man kan fråga sig varför man inte har den egentligen? Så när jag anlände till mina kära släktingar (som båda är doktorer) så är det första de frågar när jag berättar om min underbara (...) cykel, om jag har hjälm? Ehm nej det hade jag ju inte.. Och som doktor har man ju alltid några olyckberättelser i beredskap för att lyckas övertala folk till olika saker. Jag vet om riskerna med att cykla. Och ja, en hjälm är kanske bra att ha. Om jag inte minns fel så sade Linnéa att det var lag på det.. Vet inte riktigt var och hur, men om man sedan tänker efter så kan jag inte komma ihåg en enda cyklist (förutom mina roomisar) som inte haft hjälm... Och då kan man ju fråga sig om det beror på lagar eller om den svenska latheten och fåfängan helt enkelt har gått för långt.. Ja, man blir plattfrisyrad av att ha hjälm, men man kan ju ha håret upsatt? Eller ta på hatten sen.. Eller platta (=)), det enda hotet mot plattat hår är fukt. Hatt/hjälmfrisyr är ju bara att skaka ur. (Har faktiskt kollat runt lite på plattänger, de billigaste kostar typ 20 dollar, det är inte så himla mycket.. Får väl se om jag unnar mig det någon gång..) Ja, iallafall så köpte Aaron en hjälm till mig. Silvrig. Den heter Giro. Ganska neutral, och helt okej bekväm. Den kostade 45 dollar. Sen köpte han lite lampor också, och ja, lampor är bra att ha! Sammanlagt kostade det mer än vad cykeln kostade.. Hm, jaja, jag vet vem jag ska tacka för att jag lever efter cykelolyckan som kommer förr eller senare! :o)

Jag ringde Malin när vi kom hem. Första gången jag pratat med henne sen jag åkte (förutom ett par minuter på MSN, när Sofia var där). Jag tror att hon blev glad. Det lät så. Vi pratade kanske tio minuter, sen bestämde vi att vi ska prata på Skype ikväll.
Eftersom Aaron jourade och var tvungen att stanna hemma och vänta på irriterande telefonsamtal som kanske ville att han skulle åka in och jobba, så blev det bara jag och Linnéa som åkte in till stan. Först åkte vi till olika mataffärer och letade efter olika sorters amerikanskt godis som inte finns i SB. Hittade lite smått o gott. Sen åkte vi in till downtown, och gick i lite olika affärer. Bland annat kom jag på att jag ska köpa en sån där hylla som man kan hänga på en stång i garderoben. Mycket praktiskt. (Sen kommer jag tillbaka till SB och märker att Tini har köpt precis en sån..) Spenderade en timme inne på Powell, bokaffären. den är gigantisk!! Och har typ allt! Jag lyckades med att inte köpa något, men man kan ju kolla! Deras filmboksavdelning är underbar! Gick runt och gottade mig..
Eftermiddagen gick åt till att spela lite piano och allmänt hanga out. Tyler käkade middag med oss. Pizza. Jättegod pizza med kyckling, tomat, spenat och valnötter. Färska marshmallows till efterrätt!
Som sagt så kunde Aaron inte åka hemifrån, så efter maten kollade vi på en film. Cinema Paradiso. En film på italienska, med engelsk text, av en fransk regissör. Jag tror den gjordes samma år jag föddes. Den kändes ganska gammal (woops, gäller det mej också då?), och tillhör inte den sortens filmer jag brukar se. Men den var liksom inte dålig. Intressant snarare. Hm.

När jag vaknade imorse stod Aaron o bakade cookies.. Mums!!! Jag ringde mamma och pratade med henne en stund, sen pratade hon med L & A också. Aaron berättade om min cykelhjälm. Giro. Han sa också att jag har blivit mycket bättre på engelska. Det har jag. Han tycker att jag pratar mer flytande engelska än mamma. Ojojoj.. Fast nu är jag ju lite inne i det. Så det kanske är fusk.
Jag fick med mig cookies hem. Och godis. Och Giro. Innan jag åkte bokade Linnéa mina biljetter till Thanksgiving. Slutet av november. Ser fram emot det! Vi kanske kan hitta något tillfälle att åka till NY under året också! Det hade varit superroligt! Dock i mån av tid och pengar.. För alla parter.. Hade varit jätteroligt dock!

Hemresan gick smärtfritt. Ikväll har jag invigt Giro när jag cyklade och köpte mat. Kände dock ingen mathandlingsinspiration, så det blev bacon, pulvermos, kex och philadelphiaost. Hade tänkt köpa blåbär, men de hade inga som såg bra ut. Tror det var där inspirationen föll.. Sen pratade jag med Malin på Skype. Haha lol, hon e kul asså..

Ikväll kom vår nya roomie, eftersom Victoria har flyttat till Isla Vista. Hon är från Japan. Vet inte riktigt vad hon heter, men hon verkar helt okej! Typ. Jag har knappt träffat henne alls än. Lite kul med internationellt dock :o) Får la lära mig lite japanska! Känner mig lite inne i japanskan eftersom jag läser en, från början, japansk bok. Wohoo.

Linnéa frågade mig om jag var nervös inför att börja på college. Det är jag inte. Jag menar, det nervösa har ju varit att komma hit och med allt det nya. Nu ska det bara bli skönt att börja skolan och ha något att göra på dagarna. Tycker jag nu iallafall. Använd det inte emot mig om några veckor när jag hunnit tröttna.. För jag kommer troligtvis tycka skolan här är lika jobbig som skolan hemma, det är liksom skolans natur, i sig. Att få eleverna att tröttna och tycka det är jobbigt... Skillnaden från gymnasiet är väl att nu är det bara kurser som man själv har valt. Det är som medieprogrammet, fast minus det tråkiga.. Okej, det fanns ämnen utanför Rörlig Bild som var rolig också, men det är ju det som jag är intresserad av. Så jag ser fram emot morgondagen! Det ska bli himla kul faktiskt! Börjar halv elva. Lite lagom.. :P
Nu är det tjugo minuter till skolan börjar där hemma i Sverige. Tror jag, eller ni kanske börjar nio? Treorna börjar väl inte förrän i eftermiddag? Jaja, idag iallafall. Det känns konstigt att själv inte ta 155an, hoppa av på Thulehem och sen joina alla välbekanta personer i fotosalen.. Där kommer istället sitta nya små 91or.. Nya små barn som får Bosse och Eva som handledare. Och Erik, Ann-Margret, Rustan m fl. Våra ersättare. Haha, men om de tror att de ska kunna glömma oss, så tror de fel. Vi har minsann satt våra spår på den där skolan, vi MP3or of '07. :o) Jag önskar er alla, elerver som lärare, plus mig själv, en riktigt bra skolstart!