Ny blogg...

Jag vet att jag e kass på att uppdatera, men just nu är mitt liv rätt händelselöst. Jag har dessutom funderat ett tag på att skapa en ny blogg, en fotoblogg, och det har jag faktiskt gjort nu också. Ni kan ju ta en titt där, tror den kommer uppdateras mer än denna... :)
cisselisississi.wordpress.com

see you there ;)

www.lovewell.se

Nu är den svenska hemsidan uppdaterad med bilder, låtar och filmsnuttar från i år. Gå in där, de två låtarna är superdupermegabra! Här är filmklippen:

Öppningsnumret; A Message In The Sky

Aktfinal, akt 1; Someone's Got To Go

Anna, Anna, Anna

Var på avskedsfest hos Anna ikväll. Med kreativiteten som hängde kvar sen Lovewell skrev vi en liten fin sång till henne inför resan:

Anna har funnit sin bana

Nu ska hon åka till Ghana

Det kunde vi aldrig ana

Att Anna skulle passa de små barna

I ett helt år ska hon va borta

Och lära barnen att inte snorta

Så att de utan doping kan sporta

Då blir deras liv långa, inte korta

Anna, Anna, Anna

Vi vill att du ska stanna

Men vi vet att du vill åka

Så vi skall inte bråka

Anna, Anna, Anna

Det är ett rätt beslut

Det är dags att flyga ut

Vi hade lite småproblem med rim här och var. Andreas, äkta 08a, gick inte med på att rimma borta med tårta och vårta, så vi fick använda snorta istället. Låten är en tango och koreografin mycket fin. Skriven av: Andreas, Albert, Ellen, Jesper och mig själv. En liten bild på Anna från tidigare:

Evolution Revolution

• Lovewell = underbart, utmattande, upplyftande, krävande, lugnande, bäst, slut. Vi har festivalat i Oskarshamn, ätit 5 ggr om dagen, spelat in parodier på kända filmer, byggt upp en rejäl sömnbrist, träffat nya och gamla underbara människor, sett Mamma Mia! igen, skrivit en musikal. Instinct - A Musical Call to Action handlar om hur människan förstör vår planet och hur djuren lider. Alla representerade en djurart var. Jag var uggla. 

Stars have been falling

Constellations have alligned

Mother Earth is calling

We have been given a sign

No one can deny

There's a message in the sky

- (öppningsnumret)

Foto: Anna

• Jag hatar att vara förkyld. Jag kan inte komma ihåg en enda gång i mitt liv när jag har tappat rösten helt. Förutom förra helgen. Bra tajming va? Jag fick anstränga mig till mitt absolut yttersta för att leverera repliker och solobitar i lördags kväll. Gruppnumrena mimade jag mig igenom. Det lät faktiskt bättre än jag trodde, men det kändes bara bläh. På cast partyt på kvällen kunde jag inte prata alls. Skittrist. Är fortfarande förkyld, men nu kan jag iaf prata... Hostan höll mig vaken 2 timmar natten till igår men är på väg att gå över även den.

We only attack to survive

We don't have da guns or dee bombs like you

So to keep us alive

We rely on Mother Nature to help us through

Poison, fangs, stingers, claws

Venom, spikes, horns and jaws

Natural selection gave us these means of protection

We only attack to survive

-  (skadedjurens försvarssång mot människan) 

• För ett år sedan var jag i full gång med förberedelser inför Kalifornien. Det var spännande, läskigt, ångestframkallande och väldigt häftigt. Känslorna i år är ungefär desamma, men på motsatt sätt. Vägskälet har aldrig varit spretigare. Jag kan göra exakt vad som helst med mitt liv. Just nu måste jag skaffa ett jobb, så att jag kan betala tillbaka mina skulder. Men efter det? Plugga? Vad? Flytta? Var? Jobba? Med vad? Det spelar ingen roll, jag kan börja om på något helt nytt. Läskigt...

Dreams and Imagination

Looking beyond what's before your eyes

We can't do without

The help of each other's

Dreams and Imagination

-   (enhörningen - vem annars - ändrar allas syn på människan)

• Omställningen inför hösten, som för mig blir att komma hem igen och ta det lugnt ett år, blir för andra betydligt större. Jag sov över hos Anna inatt och ska träffa henne mer i slutet av veckan, innan hon flyger till Ghana på onsdag. Imorrn åker jag till Ystad och träffar Elin, Katrine o Jessie innan de två sistnämnda åker tillbaks till Kalifornien. Martina flyttar till NYC i september, Natalija till England i oktober. Helen åker tillbaks till Sundsvall, Mathias till Skövde. Amerikanerna är tillbaka i Florida och de andra Lovewellarna utspridda över landet. Erika flyttar från Stockholm till Arvika. Andreas flyttar från Örebro till Piteå. Bara jag får ett jobb så ska jag resa och hälsa på alla...

I saw the jungle around me

And I wanted to be the king

I tried to be something I wasn't

And it failed me, but here's the thing:

In playing a role that I shouldn't be playing 

There was something I hadn't seen

I could be the queen

I could be the queen

-   (lejonhonans sång som jag gick runt och sjöng på hela tiden, problemet är att jag kunde bara de två första orden...)

Foto: Sara

• Jag har varit väldigt excited för att redigera båda Lovewell-showerna i år, och hoppades att de skulle bli superbra. Tyvärr har det börjat väldigt mycket sämre än jag trodde. Materialet från Bound har jag inte ens fått än, och det är 5 veckor sen Laz lovade skicka det. Materialet från Instinct; 4 kameror med potential att blir superbt, har visat sig vara knackligt värre. Jag skyller det inte på någon, jag tycker bara det är synd. Fotograferna hade ingen tid på sig att "värma upp" och de hade bara en chans på sig, så det är flera ställen där ingen av tre närbildskameror har med det som händer. Och översikten suger i kvalitet. Så jag får spel och tappar lusten att redigera, vilket är skit för det måste göras. Dessutom finns det typ inga bra stillbilder från föreställningen. Bläh.

If we don't agree

That they're the weakest link

We are good enough as dead

'Cause this boat's gonna sink

Someone's got to go (Humans' got to go)

That is all we know

We work our way from the top of the chain

Point your finger at who's to bla-a-ame

-   (vesslan kommer med den självklara lösningen på alla problem: rota ut människan - dinosaur style!)

• Äntligen är det bestämt att vi ska filma Malmöfestivalen! :D Ser jättemycket fram emot det, då har jag något att göra när Anna åker... Tyvärr är det typ bara dåliga band... Surt. Men det ska bli grymt kul iaf. Jonas o Dan har köpt en steadicam; Julia. Jonas har fått för sig att han ska förstöra sin rygg...
• Jag och mamma har bakat lussebullar eftersom jag missade det i julas. Gott.
• Andreas kommer hit till Annas avskedsfest på söndag. Tycker jag är kul.

Dig five hundred metres 

And cover them with clay

Wait a hundred thousand years

They'll change their minds one day

What are we doing

Does this make sense?

Making decisions

Under the influence

We'll find the answers

With help from booze

A Turtle, owl, hummingbird

And one drunk Swedish mooze

-   (vår fyllesång; jag (uggla) är ett av djuren som utsetts till ledare av mötet om hur vi ska rädda jorden, och när allting går åt pipan drar vi till baren och super oss fulla samtidigt som vi diskuterar tänkbara sätt att utrota mänskligheten. allas favorit är versen ovan, där vi mycket vänligt blandar in SKB - de som försöker komma på sätt att förvara använt bränsle från kärnkraftverken. vi var där på studiebesök:)

Foto: troligtvis en av peepsen på SKB. Meagans kamera.

Lite fler snapshots:

Andreas

Brita härmar Nippes "piano face"

Delar av vårt underbara band; detta är Nippe, Mats o Eric som spelade när vi uppträdde på Oskarshamns Hamnfestival

Slipping through my fingers

Yep var och såg Mamma Mia! på premiärdagen igår med Anna. Var faktiskt ganska excited (upprymd) att se hur de lyckats framställa en faktiskt riktigt bra scen-musikal på film. Jag blev besviken. Egentligen var det väl som väntat; mycket fåniga övergångar från prat till sång och extremt onaturliga koreografier. Det är klart att det nästan måååste bli så om man filmar en musikal, men de hade deff kunnat lyckas mycket bättre. 

     

Jag kände att musiken inte riktigt gjordes rättvis. Dels tycker jag inte att skådespelarna sjöng bra nog (och det var få av dem som var starka genom hela filmen, inte ens Meryl Streep), dels så var de tekniska övergångarna till musik sjukt kassa. Jag rös varenda gång. Filmtekniskt sett var det heller inget mästerverk. Vissa av bilderna var jättefina, men många klipp var bara konstiga.

Jag är glad att jag såg den men kommer nog inte se den igen på ett bra tag och jag vet inte om jag skulle rekommendera den. Men musiken i sig är ju bra och visst fanns det bra skämt och fina moments, så vill du fördriva 2 timmar och har 100 spänn till övers så varför inte. 

Bilder från "Slipping through my fingers" som nog är min favvolåt i hela musikalen. Troligtvis för att jag inte har hunnit höra den 100 miljoner gånger redan:

School bag in hand, she leaves home in the early morning

Waving good bye with an absent minded smile

I watch her go with a surge of that well-known sadness

And I have to sit down for a while

Slipping through my fingers all the time

I try to capture every minute

The feeling in it

Slipping through my fingers all the time

-----

Har min första hemma-hela-dagen-dag sen jag åkte till USA, och det är sjukt chill och skönt. Packar. Städar. Pratar lite med familjen. Lyssnar på Oh Laura. Ska äta korv.

Funderar på att börja skriva på engelska istället, och kunna bredda målgruppen. Får se hur det blir med det.

Åker till O-hamn på måndag, amerikanerna kommer imorrn. 

You'll get paid, hallelujah!

Bara en liten video från genrepet av gospel-låten "Everybody's Got A Price":

Idag ska föreställningen filmas och jag ska sen redigera den. Dessvärre har jag inte fått någon som helst info om hur det kommer bli, jag vet bara om EN kamera so far och det bådar inte jättegott... Men jag ska göra mitt bästa!

Break a leg everyone; closing night!

Fourth of July

Mm precis, idag är det amerikanernas nationaldag som jag får bevittna för andra gången i mitt liv. Förra gången var tre år sedan, i Oregon med grillmat och fyrverkerier. Idag var det tänkt att vi skulle till Spanglers (eftersom vi är lediga från Lovewell så att folk kan vara med sina familjer och göra traditions-saker och sjunga nationalsången), men det blev inte så. Istället tänkte vi ta sovmorgon och kolla film och chilla och vila armarna. 

Gårdagens föreställning gick såååååå himla bra! Gaaaaaaah! Självklart fanns det småtabbar (som att hela vår object-song gick crap för att vi inte hunnit öva så mkt eftersom vi fick koreografin precis innan lunch igår...), men känslan att uppträda inför publik är bara så najs! :D Och i Finalen, när alla står upp o applåderar o alla på scenen bara är så grymt glada och man bara kramas o skrattar o sjunger o skriker. Aaaaaah! 

Vi hade cast party hos Luke, som bor i ett helt grymt gigantiskt hus... Det ryktas att vi ska till Brielle på söndag och att hon bor i ett ännu mer grymt gigantiskt hus. Med pool med grottor...?

Det var kul hos Luke iaf! Badade lite, käkade pizza, snackade med folk. 

Här kommer lite bilder från igår:

Brielle, sminkad och redo! Mycket duktig tjej; dansar och sjunger.

Jared och David, sötaste killarna i världen. Jared har en röst som få, får gåshud av att tänka på öppningsnumret... David spelar morfar i en scen, och han gör det så himla bra!

Sandwich, oh Sandwich. Scott egentligen, men ingen kallar honom det. Ägare till jättebadankan som vissa av er har sett på Lovewell-bloggen. Kommer till Sverige för Lovewell i sommar. Smått galen :P

Ryan McCall. Music Director. Sjukt skön kille som jag kommer sakna massor.

Benji och Eric som the Belief Keepers. Benji går gymnasiet i Sthlm och är en grym dansare. Flemons är en smått galen amerikan som också kommer till Sverige i sommar.

O! say can you see by the dawn's early light
What so proudly we hailed at the twilight's last gleaming.
Whose broad stripes and bright stars through the perilous fight,
O'er the ramparts we watched were so gallantly streaming.
And the rockets' red glare, the bombs bursting in air,
Gave proof through the night that our flag was still there.
Oh, say does that star-spangled banner yet wave
O'er the land of the free and the home of the brave?

Dimma

Jag är så inne i Lovewell-dimman nu att jag ber om ursäkt för att det är det enda jag kan babbla om. Tips: efter 3 augusti är det slut. Och nån gång fram i oktober släpper det nog.

Idag har vi öööövat! Två dygn kvar, knappt, och supermycket kvar att stagea. Idag har vi lärt oss da Finale, som kommer bli supermaffig. Stämsång. Yay min favvo. Vi har även finishat en stormscen; med stepp(hm hur stavar jag det på svenska?)-regn och dans-vind och jag är en basketbollkorg. Det är inte det lättaste ska jag be att få tala om. Nu tackar jag Erin (vår koreograf) för att hon har tvingat oss göra armhävningar, för att hålla armarna uppe i en cirkel framför sig i typ 6-7-8 minuter är lite småjobbigt.

Ikväll lekte vi the handgame. Snabb genomgång för er som ine vet: alla sitter på golvet och är tysta och blundar, ledarna parar ihop en två o två utan att man vet vem man sitter framför, man hittar varandras händer och känner på dem/leker med dem/osv i typ 5 minuter, sen ställs man upp och flyttas runt och sen ska man försöka hitta varandra igen - utan att titta och utan att prata. Jag fick Angela. Vi hittade varann rekordsnabbt. Då får man kolla på hur alla de andra försöker hitta sin partner. Jag ÄLSKAR the handgame!

Finale:
This is your truth now

This is your family

This is your road to self discovery

This is your challenge now

Finding your way

We're bound

Bound to the moment we're living

We're bound

Bound to believe in what we're given

We're bound

Bound to be proud of our decisions

The pages of our lives

Stämsång och WOHOO

Tihi jag älskar att ha bloggen uppdaterad så att jag inte måste börja varje inlägg med att berätta allt som hänt (nu kanske ni tycker att jag inte behöver det ändå, men jag gör det lika mycket för min egen skull - -för att jag ska komma ihåg saker som hänt - som för er).

Idag skrev vi klart HELA föreställningen, vilket tydligen är ett under för Lovewell Fl. Vi kommer ha två genomdrag innan opening night, torsdag, och folk är helt shockade och saliga. Låt mig påpeka lite småsarkastiskt att vi hade tre i Sverige förra året. Fast det var o andra sidan exceptionellt. Finalen är superbra, jag var inte med och skrev utan lärde mig istället da fight dance. Supercoolt och puh... Imorrn ska vi flytta in på teatern och, i tolv timmar (!), dansa och sjunga oss igenom hela föreställningen basically. Det kommer bli TUFFT!

Det är många som kan sjunga. Vi är många. Stämmor är ett nödvändigt ont. För visst låter det grymt bra när man lyckas; vi har flera låtar med 4 stämmor och när alla koncentrerar sig och står i sina stämmor så låter det riktigt bra. Men så fort man lägger på dans och mixar folket så börjar det genast låta lite sämre. Och jag är deff en av dem som det går ut för. För jag kan inte sjunga stämmor. Jag menar herre gud, jag har svårt att hålla mig till melodin ibland när det går högt och konstigt. Men men, jag gör mitt bästa och det låter nog okej ändå. Och vi har ju trots allt tre dagar kvar. YAY!

Avslutar dagen med lite bilder:

Kaitlin och Melissa.

Carrie.

Kenny, Anna och Ali R.

Melissa, JD och Hayley.

Bound - A Musical to Believe in

Så jag beslutade mig ju för att åka till Lovewell Teen i Fl, och det var ett mycket bra beslut. Jag kan bli trött på 35 snackiga amerikaner och önska att det var mer som i Sverige (där man behöver dra ideer ur folk), men att träffa alla fantastiska människor har varit super! Och trots att alla hela tiden harv "varnat" mig för att Lovewell i USA är sååååå annorlunda från Sverige så tycker jag inte att skillnaderna är så stora. Sure det finns några; som att amerikaner är mer högljudda och 40 pers tillsammans är också rätt högljudda och därför är ljudnivån något högre än i Sverige... En annan märkbar skillnad är att eftersom inte alla bor på plats så är arbetstiderna fasta, vi jobbar från 9 till 5. Allting måste bli klart inom de tidsramarna för det finns ingen annan tid vi kan jobba. Men mest är allting positivt!

Idag är det söndag, andra veckan, och imorgon börjar sista - 12 timmars arbetsdagar och show på torsdag. :D Föreställningen är nästan färdig; hela akt 1 är klar och det är egentligen bara da Finale kvar i akt 2. Titeln (Bound - A Musical To Believe In) bestämdes i fredags och det verkar som alla är helt okej nöjda med den. Det är inte en titel som får en att hoppa och skrika av glädje men den är helt klart acceptabel. 

Första veckan var mest brainstorming. På fredagen hade vi iden till showen och det kändes bra, men jag gillar egentligen inte brainstorming för man sitter liksom i en cirkel och får bara prata när det är ens tur och golvet är obekvämt osv osv. Men så iden var i korta drag:

6 personer får, i öppningsnumret, vars ett brev med uppmaningen att komma till en viss plats en viss tid. De alla kommer dit (till ett typ weirdo "bibliotek" som inte är ett bibliotek men vi kallar det det), där möblerna rör sig och andra creepy saker. Två skumma personer finns där också, men de kan inte prata utan kommunicerar med hjälp av en bandspelare. De är The Belief Keepers (Eric o Benji). De sex får reda på att någon av dem kommer bli nästa Belief Keeper och att de måste berätta sina historier. En av de levande bokhyllorna kastar en bok i huvet på Stef A, som börjar. Boken är hennes liv, och ett kapitel ur boken spelas upp. Detta är det ögonblick då hon skapade sitt starkaste belief. Detta händer även Brielle och Angela. Historierna som berättas är historier som folk har haft som ideer och som sedan knutits ihop så här. Efter Angelas berättelse visar det sig att Eric o Benji har stuckit och lämnat dem ensamma. De måste dock fortsätta berätta sina historier, och välja mellan sig själva. Act Break. Akt två är Tylers, JDs och Spencers berättelser och slutet är vi inte säkra på än.

Rörigt? Sorry... 

Torsdagen första veckan hade vi sleep over hos Kaitlin. Det var jag och 7 andra och de var typ 95or, 94or, 93or och 92or. Gaaaaah, så mycket fjortis har jag inte varit på länge.... Det var skitkul, men jag kände mig lite väl gammal ibland... Jag har kännt det i processen också, jag menar skillnaden mellan o va 13 och att va 19 är rätt stor... Men jag har kul. Mycket kul! 

Eftersom jag ska fixa DVDn i år så tänkte jag filma lite till extramaterial också, så jag lånade med mig Jespers kamera. Tyvärr slutade den funka (lovar att jag ska fixa den när jag kommer hem) så jag lånade en av Shelly istället. Värsta proffskamera! Panasonic nånting, supernajs! Så jag har nu sammanställt några filmer som ska upp på Lovewell-bloggen ikväll. Som ni btw kan kolla in om ni är intresserade, den uppdateras ofta både av oss och av the juniors och av programmet i Ohio. Bloggen är länkad till höger. Även Carrie, Jamies och Shannons bloggar (som också är länkade) kan ge er uppdateringar härifrån. Här kommer ett par av filmerna från första veckan:

Som ni kan se så lärde vi amerikanerna lite svenska traditioner. :D

Första helgen tillbringade vi i Kaitlins Lake House. Jenna var i Chicago eftersom hennes bror tog examen från College. Så jag åkte med Kaitlin och Carolin och peepsen som bor på Campus; Lauren, Wanna och Benjamin. Det var grymt chill! Vi badade, åkte båt, tubade, åkte wave runner, grillade s'mores mm mm. Det enda negativa var att det var alligatorer i sjön. Gaaaaaah. Andra dagen regnade det megamkt och då kom alligatorerna fram och det var scary... Men annars var de lugna mitt på dagen. Vi kollade också lite på film; Fallen, A Knight's Tale, The Holiday, Staying Alive, Chicago. Spelade lite sällskapsspel och käkade massa mat.

Andra veckan, dvs denna, har vi skrivit och skrivit och skrivit och skrivit. Jag tänker dela med mig av lite filmsnuttar och lite sångtexter så att ni kan känna kreativiteten som flödat :P Haha. Här är vårt kära öppningsnummer:

Do you hear the call 

Will you take the step  

Do you have the courage   

To accept    

There's a purpose

There's a meaning

A reason you've been called

Take this journey

Through your story

Take a look, you become what you believe

Write the book and become what you believe

Every choice that you make

Every chance that you take

Any moment could make things change

Delar ur sången som jag (som ett av 6 inanimate objects) ska sjunga i början av akt 2:

Why don't you sit down

Take your feet off the ground

Turn that frown around

I know you feel stuck

You're plum out of luck

Just like us your bound

To this non-specific space

What a quaint well-furnished jewel of a place

It's kind of reminiscent of a library

There's more than the eye can see

We've got a lot of friends

The fun never ends

Look us up on Craigslist

We should really be inanimate

But we don't really giv... have to rhyme

Staying still takes mastery

And there's more than the eye can see

osv. Här är ett par videos från denna veckan. I fredags hade vi 80's Day och på kvällen var det Pillow Talk och jag insåg vad jag inser varje år men hinner glömma inför nästa. Att stunden efter Pillow Talk är typ min favvo under hela Lovewell. 

Igår var vi på stranden och hade kul. Jag blev lite brunare. Idag var vi o shoppade lite, i min favvoaffär; Delia's. Sen var vi på grilllparty hos Katie och nu är jag hemma hos Jenna igen. Ska chilla lite ikväll och inte va uppe för länge för som sagt; 12 timmar intensivt arbete imorrn! Yay!!! 

Within me there is boundless creative power.

PS. Bilder kommer senare. Jag glömde min laddare med batteri i fredags, så jag har inte kunnat använda min kamera alls i helgen. Men det kommer!

AAAAAAAAAA

Glömde skriva att jag fick alla mina betyg veckan innan jag åkte. Jag lyckades få A i alla ämnen den här terminen också och är stolt över mig själv när jag kan säga att jag klarade mitt år i USA med straighta An. Det känns bra att skolan gick så bra helt enkelt. 

Allt för nu.

Sjung om studentens...

Take a deep breath; andas in, andas ut. 

Linköping 

var jätteskoj! Det känns väldigt avlägset nu, det är ju trots allt tre veckor sen, men jag är väldigt glad att jag fick en chans att träffa alla underbara människor - jag träffade faktiskt fler än jag trodde jag skulle. Så helgen började med en relativt chill bilresa via Gränna (som inte hade blågula polkagrisar trots nationaldagen, studenter och fotbolls-EM), där mamma hällde pepsi i hela bilen. Japanskt med Helena på kvällen innan jag tog bussen ut till Träffs. Nu är det så att jag har alltid verkligen gillat kollektivtrafiken i Linköping. 13 kr för ungdomar upp till 26, och då får man åka så långt man vill typ. Självklart är det nu ändrat. Eftersom det har varit en massa rån och sånt shit på bussarna i Lkpg så måste man nu betala 20 kr i påstigningsavgift (dvs en summa av 33 kr), om man inte har rabattkort eller SMS-biljett. Jag hade SMS-biljett, men enbart för att Helena tipsade mig om det. Man SMSar helt enkelt till ett nummer som skickar en biljett tillbaka som man visar upp för chauffören. Kostar då 13 kr.

Efter en trevlig kväll och en god natts sömn och en bamsefrukost tog jag bussen tillbaks in mot stan lördag morgon. Hoppade av vid McD och gick via Valla och Gamla Linköping hem till Agnes J. De hade byggt om matsalen på Valla. Jag vågade inte gå för nära för jag ville inte vara weird o creepy, men jag såg iaf en stor glasutbyggnad. Weird. Creepy. Det var grymt chill hemma hos Josefssons; vi badade pool, käkade mat, kollade film (Oklahoma, jag somnade...), chillade mer, käkade mer. På lördagen hade Antonia bal. I Linköping har de en helt annan bal-tradition än vi har i Lund. De baltränar typ 2 timmar i veckan hela vårterminen och sen på själva baldagen har de uppvisning för släkt o vänner. Jag hade äran att få följa med och det var verkligen grymt coolt. Det var kanske 150 par eller nåt; alla uppklädda (tjejerna i långklänning, killarna i frack) och så dansade de sex danser i formationer osv. Häftigt. Efteråt när vi letade efter Antonia sprang vi även in i Ellen o Carl Magnus, som gick tillsammans, och Evelina som jag inte har sett på evigheter. Najs! Mamma hämtade mig vid Ishallen och vi spenderade kvällen hos Träffs med grillat, singstar och Julia Roberts-filmen "I love trouble". Hm.

På vägen hem ville mamma stanna i Vadstena och gå på högmässan där. Det är längesen jag var i kyrkan senast men jag brukar gilla stämningen. På något sätt kändes det dock bara konstigt och nästan fel att vara där. Jag tror inte att mitt troende (som jag ännu inte har kunnat definiera helt) har förändrats, men det kändes ändå konstigt att vara där och stämningen var inte riktigt heller där osv. Nästa stopp var lunch hos farmor och farfar i Smålandstenar. Det var jättetrevligt och kul att träffas igen! På kvällen var Öhrns på besök.

--------

För att sedan förflytta oss in i själva Studentveckan. Jag och Malin inledde måndagen (årsdagen - typ - sen jag tog studenten...) med att cykla till Nova och handla studentpresenter. Förutom att vi inte hittade några där... Och Magne var inte på Siba så jag kunde inte säga hej. Efter fruktlöst sökande cyklade vi in till stan igen och köpte alla våra hänga-runt-halsen-presenter på Jättekul. Jag cyklade ut till Vipan lagom tid innan utsparken och träffade Sinem och Helen (yay! första gången på evigheter!). Det kändes jättekonstigt att vara på Vipans skolgård utsläppsdagen igen... För nu vet man hur det känns, men det är samtidigt nån annan som får uppleva det... Stämningen var på topp iaf! Vi hittade alla studenter vi skulle och dessutom Desiree o Göte o Jimmy o Jocke.

     Eftersom LEL (lol) också tog studenten så cyklade jag hem till Ylva och spenderade de kommande timmarna med att säga hej till folk som jag inte hunnit träffa sen jag kom hem. Släkt. Kompisar. Osv. Nästa uppvaktning var Fanny och sedan Izzi. Jag var inte där så länge, känner inte så många av deras kompisar utanför Vipan (ingen för att va ärlig), men det var roligt att va där en stund iaf! Kvällen avslutades på Sydskånskas balkong med Helen o Sinem. 

Tisdag förmiddag hämtade Dan o Jonas mig och vi åkte till Ystad för de skulle mäta en idrottshall som ville ha skärmar. Ganska tråkigt. Väldigt. Faktiskt. Försökte ringa Elin o se om hon ville säga hej, men hon hade bytt nr fick jag reda på senare så hon svarade liksom inte. Vi hälsade på Erik en liten stund på Vipan för jag ville se den nya studion, som inte var jättemycket att se, men smidig och bra och söt osv. 

     Polhems utspark var minst sagt osexig (för att citera Håkan). Stämningen var inte spec bra och deras skolgård är kind of weird utsträckt så man ser liksom inte de som springer ut riktigt... Iaf så hittade jag Lina o Johanna o Jonas (som nog inte kände igen mig - det är trots allt 10 år sen vi gick i skolan tillsammans) o Jesper (som inte kände igen mig först men sedan kände igen mig iaf - samma sak här). Mamma och jag körde till Christoffer i Lyngby. Han hade cooleåk, som jag har bilder på men inte här. Det var en motorcykel som var cool och sen hade de gjort hjälmen så den såg ut som en studentmössa. :D Jag gillar familjen Gydenius, de är mycket trevliga. För er som inte vet så gick jag i samma klass som Christoffer i barnskolan, 1an o 2an, innan jag flyttade till Sandby (och Jesper o Jonas nämnda ovan gick i samma klass). Sen dess har vi träffats ungefär när vi fyller år och sen studenter. Men vi håller kontakten och det är jag glad för! 

Anna och jag skulle hänga på onsdagen och sen gå tillsammans till Natalijas student. För er som inte minns så kan jag påminna er om att det regnade. Rätt mycket. Vi gick på stan lite först, skulle hitta presenter till Natalija och Malin. Sen åkte vi till Bjärred och sjöng singstar och tvättade fönster. Anna tvättade fönster. Jag läste hennes boards från Lovewell. Katte hade otur med vädret för det regnade i stort sett hela dagen (hostskadeglädjehost). Vi beslutade oss därför för att strunta i utsparken och bara gå hem till Natalija. Carolin var också där. Och Velco och Dave från Lovewell 2004. Som jag aldrig träffat förr... Så jag kläcker ur mig det smartaste jag kan komma på som hälsningsfras.

- Hej-jag-har-sett-360-typ-kättemånga-gånger! (übersmile)

Det visar sig att jag kan mer om 360-året än Velco - som var med... Nästan lite småläskigt. 

     Jag skulle egentligen ha betalat för fyra bussresor den dagen. Jag betalade för två. Två gånger av fyra (50%) var bussen sönder och jag fick åta gratis...

Min dator blev färdig på reperation så jag bad Jonas fixa program till den. Och typ den enda tiden som funkade var torsdag morgon. Så jag erbjöd mig köpa frukost och åkte in med 9.18-bussen och Jonas hjälpte mig och jag blev glad och sen åt vi frukost. Vid lunchtid körde Jonas mig till stan och hjälpte mig fixa Malins studentpresent (en bild på henne o en på Niklas från balen). Jag lunchade med min käre far innan Spykens utspark. Spyken hade också regn. Men det var faktiskt uppehåll under de båda utsparkarna vilket var rätt coolt. Under den första gratulerade jag Caroline o Josefine, sen stannade Rasmus och Jesper kom så vi hängde innan det var dags för nästa. Vi lyckades få platser längst fram och jag hade fått urbra bilder på Anna o Malin om de inte hade stått längst bak... Grattis iallafall. Anna o Malin o Anton o Amanda o Maria o Frida o Knut o Terese.

     Familjen skjutsade mig o Jonathan till Bjärred och jag hann lagom slå in Malins present på Ohlins hallgolv innan Anna anlände. Mycket trevlig studentfest! Jag höll tal (för jag var hedersgäst), så gjorde även far och bror och Carolin och Elof jonglerade. Efter ett tag bestämde vi oss för att gå bort till Malin och vi skrålade studentsången för fulla muggar och det lät troligtvis rätt hemskt så när vi kom dundrandes in genom dörren och Malin hade presentöppning med gästerna samlade omkring sig kände vi oss ganska pinsamma... Fast det var ändå kul! Och jag måste bara citera Svebring...

Svebring: Oh oh oh, de har Baaaaaaileys! Jag äääälskar Baileys!

Malins mamma (kommer ut): Vill ni ha dricka så kan ni ta det här, vill ni ha mat så kan ni ta det där inne. :)

Svebring; JAG vill bara ha Baileys! 

Haha lol. Malin blev glad för presenten iaf och sen skulle de åka in till Tegners så vi åkte hem. Jag åkte med Hjalmar o Sandra, o Hjalmar och Jonas vrål-tävlings-körde mellan Bjärred och Lund, i regnet. Livsfarligt. Inte roligt. Bara lite.

Nånstans här fick jag ett släng av depp, för att jag inte orkade mer... Hela fredag förmiddag var jag bara slö och trött och deppo. Sen fick jag ett uppdrag av Jonas; att göra en logga till en film som han och Pär har jobbat med. Iden var att på Pärs brors svensexa filmade de en stuntfilm att sedan visa på bröllopet, och Pär redigerade ihop det men behövde en logga till det påhittade sponsor-företaget Klang Bank & Pizzeria. De blev nöjda med resultatet och filmen ska finnas på youtube så jag ska länka den senare när jag vet var. Det var kul iaf så sen lyckades jag städa lite innan jag tog bussen hem till Sinem för lite party party. Mycket trevlig kväll! Lite nytt folk, lite gammalt; Helen, Nina, Dess o Marianne va där :D. Ale, Kaj, Malin m fl. Sinem. Obviously? Vi missade bussen och cyklade hem. 

Lördagen var minst sagt hektisk. Packade allting, städade lite till. Fixade andra saker som behövde fixas. Åkte via stan och böjde till mina glasögon som efter förra tillböjningen skavde blåsor bakom mina öron. Lämnade resväskor hos Oredssons. Mamma släppte mig hos Ohlins i Bjärred. Lasse fyllde 50 den 12 feb (grattis i efterskott) men bestämde sig för att fira det på sommaren, i anknytning till Annas student. Så med fotbollstema var det då dags för 50-årsfesten. Jag o Anna o Malin o Albert hjälpte till i köket och jag gjorde lite fotande men det blev inte så bra. Gästerna inledde med att kolla matchen mellan Sverige o Spanien som ju inte gick jättebra, sen var det mat (och ösregn). My höll ett jättegulligt tal. Micke höll ett jättefint tal. Albert sjöng en jättefin sång. Jag och Anna o Malin höll ett flumtal som jag inte tänker avslöja då vi kanske kommer att återanvända iden som är genialisk. Jag åkte hem med Åsa o Micke och sov ca fyra timmar innan vi gick upp halv sex för att åka till Kastrup.

Det var en hektiskt men rolig vecka och tack för alla studentfester osv. Bilder kanske kommer senare :)

Hem ljuva hem! <3 (jobbigt men åh så kul)

Hej Bloggen! Hej Sverige! Hej Europa! Hej Alla!

Jag har nu varit hemma en vecka. Det känns ungefär som en evighet, kanske förståeligt med hur mycket jag faktiskt hunnit med... Samtidigt som det är fullkomligt underbart att träffa alla här hemma så är det jag saknar mest från SB just nu folket. Men men man kan inte få allt på samma gång och jag har fortf fullt upp med att träffa människor så jag ska inte klaga.

Som sagt en dryg vecka har gått sen jag senast skrev. Den har förflutit ungefär på följande sätt:

Sön-Mån

Katrine, Elin o Jessie körde mig till LA. Jag hann med min lilla dos av Santa Monica innan vi åkte ut till LAX. Avskedet var sorgligt och när jag blev terroristmisstänkt i säkerhetskontrollen så kände jag för att stanna. Min säkerhetsvakt hade emo-frissa. Men de trodde jag hade explosiva ämnen på min lego-hårddisk och i mina skor... Det hade jag inte.

   Atlantflyget var drygare än jag förväntat mig. Det gick inte att sova och filmerna var urusla. Dessutom var jag tvungen att spara in på min podd så att batteriet inte skulle dö. I London möts jag av regn. Grått. Trist. Regn. Dessutom (eller kanske pga det) så va planet 1,5 timme försenat till Kph. Men jag kom fram och landade i Danmark drygt en timme senare än beräknat. Båda väskorna kom (jag slapp betala övervikt i LA trots ca 1,5 kilo överskridning) och jag slapp tull. Men hallå!? Regn?? Mm jag har hört typ tusen ggr att "hihi det var den enda regndagen på huuuuur länge som helst". Jaha, tack? 

   Blev hämtad av mamma o Anders o Olle. När vi körde in i S Sandby kändes det som jag varit borta max ett par veckor. Ja, det enda som jag märkt som verkligen är förändrat är att det äntligen har byggts en cykeltunnel under Revingevägen... Otto verkade tom känna igen mig, det hade jag inte förväntat mig. Erik hade lagat mat. Var ute och gick en sväng med Otto, Malin o Niklas. Sen väntade jag på att tröttheten skulle tvinga mig i säng, men det hände inte förrän kl 3, trots att jag knappt sovit ngt nätterna innan och typ inget på planet...

Tis

Försov mig såklart. Mamma väckte mig 25 minuter innan jag skulle va hos frissan och det blev snabbdusch o snabbfrukost. Min frisyr blev lite ny, lite fräsch, lite cool sådär. Typ..? Ja, det är iaf inte slitet längre...

   Cyklade in till stan och hann träffa Anna o Malin på deras lunchrast. Sprang in i Linda utanför Botan, och sedan Maria, Amanda o Frida på Spykens skolgård. Efter att ha blivit smashad av en vattenballong från ovan lämnade jag Spyken åt sitt öde och fortsatte till Ica Tornet. Överraskade Axel som just skulle ha sin lunchpaus så vi snackade en stund. 

   Sen var det vernissage på Vipan. Sinem, Jesper, Ale, Rasmus, Pont, Caroline, Fanny, Izzi, Dan, Emil, lärare m fl. Det var mycket trevligt fastän weird att va tillbaks på Vipan. Nästan ett år sen juh. Dessutom var väl vernissagen ingen höjdare... Efteråt käkade vi på Viggos. Han träffa Henrik en snabbis också. Följde med Sinem hem och insåg när vi gick in på Sydskånska, att Krischan ligger bredvid juh. Smsa Bettan om hon va hemma och får svaret: "Ja... Är du hos Sinem eller? :)" Mm precis. Så vi drog över till Bettan en stund. Nu kan jag stolt säga att jag har sett en blå-prickig balkong från ovan! Och halvnakna killar som spelar volleyboll... Dessutom fick vi se citat-boken, originalet så att säga. Grymt kul vad folk kan va roliga utan att tänka på det! Stunden blev väl en och en halv timme ungefär och sen lämnade vi Bettski åt sitt öde (engelska-tenta-plugg). Jag cyklade hemåt och tänkte bara sticka inom Jonas o säga hej. Mm... tre timmar senare cyklade jag därifrån... Var väl hemma kvart i två eller så... Mycket skoj dag dock!

Ons

Upp vid tio och in till stan. Fixade till mina glasögon som fick sig en smäll under frisbeen och käkade sen lunch hos mormor och morfar. Köttbullar o mjölkmakaroner. Nams!! Pratade lite, kollade på bilder och så.

   Anna hämtade mig och vi körde nästan vilse mellan Mejeriet och Tunaskolan innan vi bestämde oss för att parkera hemma hos Oredssons. Tunarevyn va najs. Ungefär som Tunarevyn ska va. Inte mitt favvo-år, men vissa nummer klådde allt. Ungefär de som Carolin va med i... Först o främst hennes sångsolo med Kolla, Kolla! Sedan hennes duett med Valter; My Heart Will Go On på valthorn resp dragspel. Och så slutnumret; All men are evil. Mm jo det var skoj!

   Sov över hos Anna. Försökte hjälpa henne med läxan, men vet inte om jag va till så stor hjälp... Vi låg och pratade till kl 3 typ.

Tors

Vaknade kvart i åtta. Upp, frukost, buss till Lund. Jonas hämtade mig utanför Malmborgs och efter en sväng till Tullgatan och en till Malmö styrde vi kosan mot Hässleholm och den efterlängtade Siesta-festivalen. Började med lunch. Rys inte så gott... Vi började rigga, dra kablar, få upp plasman osv. Sen kom Åza, som är göteborgare o som va me på Scout (vilket jag inte var o därmed var detta första gången jag träffade henne). Sjukt skön människa! Vi riggade kameror, kollade så de funkade och nattade dem sen. Middagen bestod av tacos. Mycket godare än lunchen! Jag lyckades rigga publikmicrofonerna själv (efter förklaring från Jonas men dock), vilket jag är mycket stolt över! Sen lyckades Åza o jag nästan koppla in  ljudet rätt! Jag tror vi va klara strax efter midnatt. Sov i ett lägenhetshotel inne i centrala Hässleholm. Kanske inte det bästa, men sängar så det nästan räckte och det var huvesaken.

Fre

Gick upp vid nio och stack till festivalområdet för att förbereda inför första konserten kl 2. Vid 11 kom Karsten o Dan. Dan körde scenkameran, på easy-rigg. = snygga bilder, men tungt jobb. Åza körde 3:an. = 33an som kan zooma in långt med fokus på sångaren. Jag körde kamera 1. Först stod den till vänster, och min uppgift va att få bilder på det de andra inte kunde ta, för att uttrycka det enkelt. Första konserten gick skit. Haha skrattretande. Jag hörde INGENTING av vad Karsten sa i lurarna och kunde därmed inte göra som han sa. Jag såg inte tallyn över huve taget och var därmed tvungen att ligga i returen för att ha koll på när jag låg ute. Inte så bra med andra ord. Sen bytte vi till höger sida och då slapp jag iallafall motljus.

   Kultiration var det första bandet; mycket roliga instrument att filma, men som sagt det gick väl sådär. Nästa var Loop Troop Rockers. Inte riktigt min grej, och ganska enformigt med bara två personer som hoppar omkring. Kristian Anttila hade en weird basist som var mycket rolig att titta på (vilket jag gjorde en del eftersom jag fick ta honom mycket i ettan). 

   Sen var det då dags. Festivalens höjdpunkt. Typ alla var där. Håkan. Det gör mig inget att det är mycket folk, stämningen blir så mycket bättre då. Men när man har staket runt podierna (kamerorna) med rödgula reflexer, och folk klättrar på dem, blir man lite småsur. Och framförallt vajjig. Och rädd att de ska göra något för att de inte kan kontrollera sig själva. Många satt liksom på staketen med fötterna på podierna och när de stampade takten så skakade alltihop. Vi hade några konkurrenter, en skola med elever som hade samarbete med Siesta o skulle filma, och de hade ställt sina kameror på våra podier också. Jonas tyckte det var okej. Jag funderade på att sparka ner dem och sno kamerorna. Men iaf så var det en tjej som, under Håkan då, klättrade upp och ställde sig framför den andra kameran - på podiet - och dansade. Mycket odiskret petade jag henne på axeln och bad henne - nästan vänligt - att dra åt helvete typ. Det gjorde hon inte, så Jonas skickade en ordningsvakt som drog ner henne. Efter 3 minuter va hon uppe igen. Är man småkorkad då, eller bara way too drunk? Förutom allt detta så var Håkan deff min favvokonsert under Siesta.

   Under dagen hade Matilda kommit också. Hon va praktikant hos Karsten i våras och var med och filmade en del då. Jonas ringde ner henne nu för att sköta ljudreglagen och det är jag mycket glad för. Grymt trevlig människa, som är liten som jag (tom yngre) och äter med liten sked! Hon gillade Håkan iaf. Det gjorde inte jag. Innan.

   Jag tycker synd om bandet som kom efter Håkan. Niccokick. Kommer inte ens ihåg dem. Och publikdraget var ju inte direkt det bästa... Sista bandet ut var amerikanska Eagles of Death Metal. Mm precis, sist ut. Och inte ville sångaren heller respektera att han borde sluta så att tekniker kan börja stänga ner scenen och så att stackars kameramän kan få gå ner från sina kameracasear. "Hm now someone tells me I can only sing one more song, but I'll take three more!" Och efter inklapp igen: "They tell me I can play one song, but hey, who wants to hear more than that?" Och de små lynglarna i publiken har inga solidaritetskänslor utan klappar och jublar. Och bussen då, som man tyckte kunde ha medkänsla? Men nej, Jonas sa bara att detta var bara bra för oss, eftersom vi inte kunde riva storbildsskärmen förrän kl 2...

Lör

Efter ytterligare en kort natts sömn åkte vi tillbaks till festivalområdet. Åza behövde åka tidigt på morgonen och ersattes av Patrik. Lördagens första konsert var Christian Kjellvander. Matilda kunde inte stanna hela dagen men var rätt så trött på att sköt ljudet, som inte ens behövde skötas. Så jag gjorde vad som på ytan verkade som dagens goda gärning, men som i stort sett räddade mig från att falla ihop en hög lördag natt. Jag lät Matilda sköta kameran under Jose Gonzales och Nephew, medan jag kunde ströva runt och kolla på skärmarna, eller sitta i bussen och chilla. 

   Just ja, vi hade en skärm borta hos Norra Skåne också. En tidning i, hör och häpna, norra Skåne. De sponsrade tydligen en del och skulle därför ha en stor plasmaskärm i sitt tält. De körde en del intervjuer som jag inte tänker kommentera, och guitar hero och lite sånt. Dit gick jag också och kollade. Allting funkade perfo!

   Till lunch och middag, för 4 o 5 måltiderna i rad, fick vi tacos. Millencollin nästa. Vi rev allting i Norra Skåne-tältet efter dem. Mycket effektivt! Jag ville se Billie the Vision and the Dancers, men det var packat där inne och kön var inte lite lång så jag struntade i det. På stora scenen (där vi filmade) kom sedan ett band som vi intervjuat tidigare på dagen: Enter Shikari. Alla andra hatade dem. Jag älskade dem! Vilda som får; klättrade upp i trossarna och headbangade så de slog huvet, stod ALDRIG stilla, och jag tror allihop stagedivade. Sjukt kul hade jag! Men som sagt så var jag den enda... Drog in lite kabel till, för att slippa ha så mycket att göra sen. Sista bandet ut var Moneybrother; också en positiv överraskning. Efter det var det riv. Jonas trodde vi skulle va klara 4. Halv 3 gick vi idioten och hämtade baguetter i matsalen.

   Jonas tvingade mig att åka med honom i bussen för att hålla honom vaken, men sen pratade han med Dan o Patrik i telefon så jag nästan somnade istället. Jag lät honom inte köra ut till Sandby, shit jag fattar inte hur han fortfarande lever över huve taget... Jag menar om jag var trött, vad var då inte han? Så jag sov hos honom för att låta honom slippa den extra halvtimmens körning. Dagens goda gärning 2. Somnade typ 5.

Sön

Sov till 1 typ. Mamma hämtade mig. Anna var här på kvällen en stund och hjälpte mig med att packa upp och organisera. Jag var nog rätt tråkig... Förlåt Anna.

Mån

Vet inte om jag har skrivit det innan men någon idiot (spykist, mhm) har lagt Spykens bal på Vipans baldag. Det innebar att man var tvungen att springa mellan... Men men, först cyklade jag in för att käka lunch med Amanda. Sjukt najs, Ebbas. Sen skulle hon på fest med klassen så jag o Jesper gick på balerna. Och fotade. Det var skoj! Träffade Neapea på Grand, samt Sara o Stephanie på Vipans. Och lite gamla lärare och så.

  

Stack hem till Sinem några timmar och tog igen lite snacketid... Var väl hemma vid 1.

Tis

Mamma o jag hämtade min iMac hos Sinem på vägen till Ikea. Köpte möbler så att uppackandet skulle bli lättare. Jobbade med det hela dagen och kvällen. Gick en långrunda med Otto o mamma i Sandby.

Ons

Idag då. Började med att fortsätta städa och sådär. Cyklade in till stan vid 6. Kl 7 skulle vi träffas på Botulfs. Så många som möjligt; Jag, Jonathan, Jesper, Mathias, Niklas, Ale, Rasmus, Sinem, Anna o Malin. Kul att så många kunde komma! Vi började med mat på Papaya och förflyttade oss sen via Jonathans place (med pappa och sköldpadda) till Botan. Fjortisbilder med systemkamera är mycket roligt!

Så roligt som jag har haft ikväll har jag nog inte haft på mycket mycket länge. Om man vill få sig ett gott skratt så är det här gänget definitivt det rätta. Gud vad vi skrattade :D Haha, skitkul! Kolla in det här t ex. (vi byggde en termos); 

Kan man va gladare liksom?

Nej. Och det är inte fejk. Promise.

Vi slutade kvällen på McD, med glassmatande och posande.

Det blev inte så sent, jag var hemma redan halv ett. Lyssnar på Håkan Hellström, som jag fastnat för sedan Siesta. Han var riktigt grym live faktiskt. Fick all musik av Jesper idag :) Och med datorn fick jag Sinems Winnerbäck- och The Ark-samlingar! Nu har jag bloggat i två timmar och ska sova så att jag orkar upp halv åtta imorrn. Jag och mamma åker till Östergötland, ska bli grymt kul! Tack alla för allt jag skrivit om här, har varit jätteskoj att träffa alla igen och att komma hem! Och er jag inte hunnit se än, vi löser det ska ni se! Augusti om inte förr...

<3<3

Utvärdering

Innan jag glömmer det vill jag gratulera alla som fyller år idag. Den 24 maj är en av de dagarna jag känner flest peeps som blir lite äldre. Från familjevänner: Knut. Från mellanstadiet: Tove och Dan. Från högstadiet: PA.  Från filmningen: Anna. Från Ryssland: Kirill. Stort grattis allihop! С Днем Рожденья (okej jag e inte helt säker på att jag fick det rätt, men det var ett försök iaf!)

24 maj. Idag är det 41 veckor sen jag kom till Santa Barbara. Det är ungefär lika overkligt som att jag är hemma om typ 32 timmar. Jag vet att det har varit mycket gnäll här på bloggen, mycket hemlängtan och festande rumskompisar. Mycket konstiga amerikaner och alldeles för mycket läxor. Och sure, allt det där har visst då inträffat under de senaste 9 månaderna, men förhoppningsvis är det inte de minnena som fastnar, det är inte det jag kommer tänka på idag och imorgon. Utan det positiva. Det som har gjort mitt läsår i Amerikatt till en oförglömlig resa, upplevelse och frossa i allt det underbara det här landet har att erbjuda! :D

Så. För att kolla lite hur jag klarat av det har jag ett par punkter:

• Bo hemifrån. Tjaaa, jag har ju inte gett upp iaf? Nej, men det har varit svårt stundvis och då har mamma funnits som stöd hemifrån och berättat hur jag klarar mig ur situationen. Men i stort sett tycker jag nog att det har gått bra. Jag har ätit ordentligt, men utan att gå upp avsevärt mycket i vikt. Jag har haft rena kläder och jag har städat nästan en gång i veckan. Det ska bli intressant att se hur det är att flytta hem igen... Jag har även hållit mig borta från sjukdomar helt okej. En kort period i början av den här terminen med en rejäl förkylning, och sen den lite random natten när Erika va här. Annars frisk.

• Ekonomi. IG. F. Whatever you want to call it. Nej, det gick inte så bra. Jag tänker inte säga hur mycket jag har behövt låna, men det är way too much. Orsaker? Well först av allt så har jag inte haft något jobb. Hade jag verkligen ansträngt mig så hade jag nog kunnat fixa ett nån gång under året, men orken och lusten fanns inte riktigt. Sen gick min kamera sönder. 6000 för att köpa en ny och 3000 för att laga den gamla. Däri ligger de stora skulderna. Sen det lilla faktumet att jag har rest en del har ju inte direkt bidragit till en snål plånbok. Återigen så har mamma funnits där och hjälpt mig.

• Skolan. Även utan att ha sett mina slutbetyg för den här terminen så kan jag säga att det har gått bra. Över förväntan vet jag inte om jag kan säga, för jag minns inte vad jag förväntade mig. Men jag har lärt mig massor! Så även om det inte blir straighta An (chansen finns, men det kan också bli ett par Bn) så har det SÅ varit värt det! Och även om jag inte kan använda själva kurserna och betygen som underlag i fortsatta studier i Sverige så kan jag definitivt använda kunskaperna!

• Språket. Vilket språk? Svenska eller? Nej, det har väl varit en besvikelse. Hade jag vetat att Santa Barbara är invaderat av blondiner, backslick och H&M så hade jag aldrig valt att åka hit. Inte sjutton spenderar man väl frivilligt ett år i USA med att umgås med svenskar? Och ändå blir det ju så. För om man kommer ensam hit och blir placerad i en lägenhet med 4 andra svenskar, och alla lägenheter runt omkring ser likadana ut - ja då är det ju inte så att man vägrar umgås med de människorna? Och sure att jag o Elin försöker prata engelska ibland, men det känns rätt så fånigt... Tacka vet jag Katrine o Jessie.  Och lärarna förstås. Jag hoppas iaf att min engelska har blivit lite bättre...

• Upplevelser. Om ekonomi-biten väger ner så väger upplevelse-biten upp med minst det dubbla.  småutflykter här i krokarna; valsafari, Solvang, bergen och sen ett par rundor till Hollywood. Tre gånger i Portland. Chicago. Två gånger i Florida. New York. Ja, det har inte varit brist på resandet. Jag tror jag har varit på 24 flygplan sen jag åkte hemifrån. Och om 1,5 månad är jag uppe i 31 på ett år, tror jag. Lets bidra till the koldioxidutsläpp. Jag har sett sex musikaler. Tappat räkningen på hur många filmer. Träffat mycket trevligt folk. Ja, på upplevelsefronten har det varit ett superb år!

Jag skulle vilja tacka en del personer som gjort att jag klarat av det här. Först och främst min kära mor. Stöd och uppmuntran och råd och ibland bara någon att prata med. Sen vill jag tacka alla mina nyfunna kompisar, svenska som danska som amerikanska som tyska; Elin. Katrine. Jessie. Tini. Stina. Corinne. Tina. Maria. Hannes. Peter. Richard. Victoria. Laura. Nanna. Kasper. Utan dem hade det här inte gått över huvud taget och jag tror jag kommer hålla kontakten med åtminstone en del av dem. Mina kära lärare; Curtis Bieber. Michael Colin. Jon OBrien. Michael Stinson. Coach Somjagintevetvadhonheter. Ellen OConnor. Candace Schermerhorn. Josephine Brummel. Bob Blackwell. Näst upp är alla som har varit och hälsat på mig; Sinem. Anna. Helene. Natalija. Mamma. Erik. Anders. Olle. Linnea. Aaron. Malin. Nathalie. Erika. Kaitlin. Shit tänk om jag glömde nån... Förlåt isåf! Jag vill också tacka alla som jag hälsat på i Portland, Chicago, Ft Lauderdale, NYC. Sist men inte minst, alla som har mejlat, chattat, bloggkommenterat eller ringt. Tack alla för stöd och uppmuntran och massa roligheter! :D

Shopping-kvoten är uppfylld.

Solbränne-kvoten är uppfylld.

Snabbmats-kvoten är uppfylld.

Jag är redo för söndagsstängda affärer, somrar som regnar bort och mormors köttbullar!

Sverige, here I come!