Eftersom det är Tinis födelsedag idag och de flesta inte har någon lektion imorrn så skulle de såklart ut ikväll. Och sure tänkte jag, vad har jag egentligen för anledning till att inte följa med? Det kan ju inte skada. Så jag tog på mig klänning, sminkade mig, plattade håret. Stuff like that. Joinade förfesten i köket. Stina gjorde en drink till mig (Smirnoff Green Apple, 7up och Fanta) som jag faktiskt drack upp, varvat med vatten och mackor. Jag tänker inte påstå att det var gott, men jag ville ändå inte fega ur. Jag har aldrig varit full. Okej, för er som inte visste det, så fick ni nu bekännelsen. Jag har aldrig kännt för att supa mig packad. När alla andra började göra det vid 16 års ålder, hade jag (och jag är deff inte ledsen för det) kompisar som jag kunde ha roligt med utan inblandning av sprit. The main reason för att jag inte dricker är för att jag inte tycker det är gott. Det smakar rent ut sagt skit. Äckligt. Plus att det kostar en himla massa pengar.
Jag sprang iaf runt och plåtade festbilder med min systemis. Det var roligt. Folk posar bra när de är fulla.. Corinne beställde taxisar till klockan tio, och redan då var det folk som hade spytt och fått hjälp i säng. Jag tog taxi tillsammans med Corinne, Victoria o Caroline. Grejen med at gå ut idag var att Zelo hade öppet för folk från 18, inte bara 21. Det var ju grejt ju. Corinne var full som jag vet inte vad och ramlade i en buske. Först måste jag bara återge koncersationen i taxin:
Victoria: Man kan typ ta taxi till San Fransisco, stanna där i tre nätter för 100 dollar + betala taxichaffisens hotell, och sen får man gratis hemresa. Det är typ jättebilligt!
Jag och Caroline: Ja, det låter ju bra!
Victoria: Hörde du det Corinne? Det är typ asbra ju!
Corinne: Va? Vad?
Victoria: Man kan åka till San Fransisco med taxi skitbilligt!
Corinne: Nej nej, vi ska inte till San Fransisco för fan, vi ska bara ner till stan
När Corinne ramlat i busken och spytt vid en parkbänk ville hon åka hem för hon mådde skit. Stina, Linn, Tini, Suzanne och Hannes anlände. Jag följde med Victoria för att ta ut pengar och när vi kom tillbaka hade Corinne o Caroline åkt hem. Linn, Stina, Tini, Suzanne och Hannes hade gått in på Zelo, så jag och Victoria gick in där också. Kostade 7 dollar.
Jag har vatt ute på typ ett sånt ställe två gånger innan: bal och student. Då var det speciella tillfällen, och alla var typ där, blandat folk som brukar gå ut och folk som inte brukar gå ut. Jag tyckte egentligen inte att det var jätteroligt. Men i och med att jag inte har varit ute så mycket innan så har jag inte riktigt den sortens dansfeeling i kroppen. Jag undrar om det märks? Troligtvis. En annan sak som händer när folk blir fulla är att de blir väldigt närgångna. Hm jag är inte bra på att dansa. Är hellre ute, det är svalare och tystare. Vissa folk pratar mycket när de blir packade. Pratar o pratar o pratar. Man kan bara sitta o lyssna, o behöver inte säga något speciellt.
Sen blev Stina utslängd. Hon drack öl när vakten såg, och han visste ju att hon var under 21. Efter en liten stund gick jag också ut, för att se vart hon tagit vägen. Hon var full som en marulk. Jag hittade henne ingenstans. Sen blev Suznne utslängd, för att Tini (som också lutade åt marulkshållet) typ blandat sprit med henne, när vakten såg på. Sen kom Tini och Linn ut. De skulle vidare till ett 21+ställe. Tini blev mer och mer marulk. Hannes var marulk så det bara stänkte om det. Han kom också ut till slut och jag, Hannes, Stina, Suzanne och en snubbe från Hannes lägenhet tog en taxi hem. Hannes babblade på och upprepade samma saker gång på gång. Taxin släppte oss, vi betalade och jag sitter nu i min säng.
Man vet inte om man ska skratta eller gråta. Det är bara så pinsamt. Och onödigt. Jag tänker iallafall inte följa med ut fler gånger. Imorrn ska jag gå med Elin, Katrine (danska) och Lina (Antonias kompis från Linköping/Lund) på zoo. Lite barnvänligare aktivitet, mer för mig.
Good night, sleep tight, don't let the bed bugs bite, I'll se you in the morning light (not)!
torsdag 30 augusti 2007
Eh, jaha?
Okej, så jag tror redan jag har etablerat att allting är större här än hemma. Det gller åska och regn också. Igår när jag skulle sova började det åska som fan. Först kom blixten, sen direkt på kom muller och pangpang som om det var värsta pistolbråket utanför. Helt sjukt.. På något sätt lyckades jag iallafall somna, och vaknade till en ny och fräsch dag. Gick in i duschen och då börjar det åska igen. Jag bara jaja, det går väl över. Men nej nej, det börjar regna iställe. Och inte lite heller. Och jag måste gå om typ en halvtimme. Och om det inte slutar regna så blir jag blöt. Och jag ska någon gång inom snar framtid inhandla ett paraply. Och jag vill inte gå till skolan när det regnar så här...
onsdag 29 augusti 2007
Det ligger en hatt på vägen
Varför känns allting bara hopplöst ibland? Min tå gör jätteont. Det är faktiskt sant. Jag har typ fått nån blåsa eller något på ringtån (heter det så? andra från vänster på vänster fot). Så skinnet är typ bortfläkt. Superont. Hade varit förståeligt om det varit på någon tå som är i kontakt med flipflopsen, men nej nej. Eller om det varit på långtån (den i mitten), eftersom ringtåns nagel ligger mot. Men så är inte fallet. Jag är trött som en marulk.. Jag gillar dock ordet marulk. Det är coolt..
Igår köpte jag en massa saker.. Böcker och pärmar och DVband och så. Gick alldeles för långt med min stackars tå.. Fast först hade jag Film & Video Production. Det verkar superkul! Som Rbl-lektionerna fast mer intensivt. Läraren påminner lite om Erik. Det är nog bra tror jag.. Michael heter han. Och man får kalla honom det. Eller Professor. Vi ska göra två projekt den här terminen. Det första är en enminutare (jag har en bra idé! något med två foton...). Vi ska använda naturligt ljus och inget ljud. det är otroligt bra (tack Erik!) att vi precis har gjort enminutare (och vunnit!), för de andra verkar inte riktigt fatta hur svårt det är att få in något på en minut. De hade värsta långa historier och så. alla ska göra varsin tror jag. Men man jobbar i grupper om fyra. Så det blir yra filmer per grupp. Om jag förstår det rätt.. Slutprojektet blir en treminutare. Yaay. Så tills imorn ska i skriva klart manuset. Min film kommer handla om en hatt..
När jag kom hem efter att ha irrat runt på stan var jag så trött o hungrig så jag kunde dö. Det gjorde jag inte. Jag ringde Jenna. Det var underbart! Pratade i typ 20 minuter, till en kostnad av 2,40 USD. Inte så farligt Och deff värt det! Jag blev på mycket bättre humör! Och skulle ge mig på att tvätta för första gången (jag vet, jag har varit här i två veckor, men jag har inte behövt tvätta förrän nu..). Slängde i lite handdukar o underkläder. Men det sket sig.. Jag vet inte vad som gick fel, men när jag hämtade det lyste en röd lampa där det stod något som jag inte kommer ihåg.. Grejerna var blöta (surprise) och inte direkt rena.. Fuck.. Får testa igen idag.. Gaaaaaah!
Igår fick jag access till SBCCs motsvarighet till Fronter: Pipeline. Ojojoj vad spännande. Inte.
Nu ska jag äta frukost klä på mig och gå till skolan. Jippie..
Igår köpte jag en massa saker.. Böcker och pärmar och DVband och så. Gick alldeles för långt med min stackars tå.. Fast först hade jag Film & Video Production. Det verkar superkul! Som Rbl-lektionerna fast mer intensivt. Läraren påminner lite om Erik. Det är nog bra tror jag.. Michael heter han. Och man får kalla honom det. Eller Professor. Vi ska göra två projekt den här terminen. Det första är en enminutare (jag har en bra idé! något med två foton...). Vi ska använda naturligt ljus och inget ljud. det är otroligt bra (tack Erik!) att vi precis har gjort enminutare (och vunnit!), för de andra verkar inte riktigt fatta hur svårt det är att få in något på en minut. De hade värsta långa historier och så. alla ska göra varsin tror jag. Men man jobbar i grupper om fyra. Så det blir yra filmer per grupp. Om jag förstår det rätt.. Slutprojektet blir en treminutare. Yaay. Så tills imorn ska i skriva klart manuset. Min film kommer handla om en hatt..
När jag kom hem efter att ha irrat runt på stan var jag så trött o hungrig så jag kunde dö. Det gjorde jag inte. Jag ringde Jenna. Det var underbart! Pratade i typ 20 minuter, till en kostnad av 2,40 USD. Inte så farligt Och deff värt det! Jag blev på mycket bättre humör! Och skulle ge mig på att tvätta för första gången (jag vet, jag har varit här i två veckor, men jag har inte behövt tvätta förrän nu..). Slängde i lite handdukar o underkläder. Men det sket sig.. Jag vet inte vad som gick fel, men när jag hämtade det lyste en röd lampa där det stod något som jag inte kommer ihåg.. Grejerna var blöta (surprise) och inte direkt rena.. Fuck.. Får testa igen idag.. Gaaaaaah!
Igår fick jag access till SBCCs motsvarighet till Fronter: Pipeline. Ojojoj vad spännande. Inte.
Nu ska jag äta frukost klä på mig och gå till skolan. Jippie..
måndag 27 augusti 2007
Vi sjunger vi älskar Vipan...
Idag såg jag Jesus. På stan. Långt grånat hår. Vit klänning ner till marken. Barfota. En bibel under vänster arm. Och en väska på hjul som det stod Stapler på i den andra. Det är fullt och sant, alltihop. Både Elin och jag glodde efter honom, och båda tänkte samma sak. God bless America..
Jaaa, jag saknar Vipan. Ur flera olika aspekter. Allt på SBCC känns så främmande och ovant. Jag saknar trapporna i L-huset. Toaletterna i F. Det smutsiga golvet i D10. De kaklade väggarna i A. Men inte skolmaten. Kommer till det lite senare. Jag ber om ursäkt ifall de inlägg som rör skolan kommer att vara lite mer läsvänliga för mina kära filmkompisar, men det kan lätt bli så. Ska dock försöka hålla det på en generell nivå.
Masade mig upp ur sängen ca tre kvart efter att klockan ringde imorse. Det vill säga kvart över sju istället för halv. Jag hade då en timme och en kvart på mig. Gillar att va ute i god tid vet ju alla ni som känner mig. När vi kom till skolan hade vi ungefär en timme till skolan började. Kändes bäst så, eftersom vi inte visste vart vi skulle o bussarna bara går en gång i timmen. Gjorde dock vår första tripp till kafeterian och Stina o Corinne köpte kaffe. Sen begav vi oss till H-huset. H står för humanus. För er som är intresserade. Klassrummet vi var i hade stooooora spotlights i taket. Det var typ då jag insåg att Cinematography bland annat innebär ljussättning............... Stolarna, som var vanliga, tråkiga plaststolar, hade små, små skrivplattor typ monterade på sig. Så flyttade man stolen så flyttades bordet också. På vilket man inte fick plats med något ändå.. Min första lektion på college varade i ungefär en halvtimme. Läraren babblade snabbt som typ min lillebror, fast på engelska och om en massa mysko saker. Fattade hälften kanske. Vi fick ett papper med lärarens kontaktinfo och kursuppläg och saker man behöver och så. Om man hade fått reda på det tidigare så hade jag kunnat ta med mig miniDv-band hemifrån, men nej nej, då får jag väl köpa det här då.. Suck. Efter vår mycket långa och givande (inte) lektion gick jag, Stina o Corinne för at inhandla vår första textbok. Vi hittade de tre sista usade exen av Cinematography - Theory and Practise. Kön var ju inte lite lång sen. Det hjälper inte att jag förklarar att den gick ända ner till slutet av källaren, för ni vet inte hur det ser ut, men det var långt.
Man kan ta med sig mat och micra, men jag kommer bara behöva äta mat i skolan på måndagar, så jag köper nog sallad. Salladen var nämligen supergod! Självplock. Frukt, grönsaker, kyckling, såser. Goodienams! Man kunde köpa maträtter också, men det gjorde inte jag. sen väger de salladen så får man betala typ 4$ per nånting. Hm borde lära mig vikt o längsystemen här, hos de ologiska amerikanerna.
Den lektionen jag sett fram emot mest var Non-Linear Editing. Det var ite soft. iMacar med stora skärmar, FCP, najs värre! Sköna stolar också. Vår lärare verkade helt okej. Pratade en massa om HD-shit bara, som jag tyvärr inte fattar så mycket om - än. Även här ska man inhandla miniDV.. Suck. Och, som om man inte betalat tillräckligt med pengar för allting redan, så måste man ha en egen extern hårddisk. Fine, tänkte jag, jag kan ju bara använda Kurt (min externa, blå legohårddisk på typ 250 gb). Men då säger vår käääära lärare att det INTE får vara USB-ingång. Och det är ju det Kurtan har... Så då måste jag köpa en ny hårddisk för minst hundra dollar. Okej okej, vi kan väl kalla det en investering. Men sen var det ju ingen affär i stan som har firewire-hårddiskar som inte kostar 400$... Så vi måste typ beställa online, vilket jag typ hatar. Men sure.. Jonas, hjääääälp!
Jag trodde att Screenwriting skulle bli jättedrygt. Fyra timmar lång lektion måndag kväll, och dessutom massa skriva, kan det bli roligt? Svaret är: JA! Om man har en supercool lärare som heter Jonathan O'Brien!
Vilket förresten påminner mig om Vipan igen.. Jag har tänkt på det under dagen, kommer jag kunna hitta folk som jag kan ha så himla roligt med på lektionerna som vi hade det under gymnasietiden? Kan bara tänka tillbaka på alla mysko konvrsationer o diskussioner med Jonthe, Henke, Jesper o Mathias. Så sjukt kul vi hade! Lärarna påpekade det tom. Citat Boquist: "Ni sitter då och skrattar och har roligt, vilken uppgift man än ger er!" Nu var det kanske inte uppgifterna vi alltid skrattade åt, men visst hade vi kul under svensklektionerna! Och Björnsson. Tyckte alltid att vi hade så himla roligt. Hon funderade dock mer på om vi fick något gjort :P Annat citat Boquist: (Adam svarade på någon fråga, han hade en tendens att göra det på svensklektionerna) "Ja, Adam, du brukar ju svara, och jag brukar trycka ner dig." Det är såna saker man saknar. Gemenskapen.. Och skratten.. Nu känns det liksom så seriöst..
Well, vad som förde mig på detta villospår var att Professor O'Brien (vilket han never forever ville bli kallad) blev sur när någon stavade hans smeknamn Jon, med ett h. Vilket osökt få mig att tänka på Jonathan och retorik, eller ska vi säga Johnatan?
Jon var iallafall en sjukt bra lärare. Han hade alltså lektion i 4 timmar, och man tappade knappt fokus alls. Vilket var bra, för han kastade ut frågor och exempelförfrågningar titt som tätt. Vilket jag hatar, men men. Jag måste bara beskriva denna människa och denna lektion. Hoppa ner ett par stycken om ni vet att det kommer trötta ut er.
"Raise your hand again and I will ask you to leave." Vilken normal lärare säger så? Vi blev lovade att efter kursen kommer vi aldrig kunna kolla på en film på samma sätt igen, hm, jag tror jag är på väg ditåt redan.. Filmbranschen är en weird business, och Jon sade att han ska försöka tala oss ur den, om vi är säkra på att vi vill in där.. Låter bra! Jag tror att han kommer att vara ganska hård. Han är jävligt rapp i käften, och det var många som fick uppleva det redan ikväll. Han kommer be oss skriva om våra uppgifter flera gånger innan vi får ett plus på uppgiften, istället för minus. Alla assignments som lämnas in ska vara skrivna i Courier, stl 12, och rättade med rättstavningsprogram. Mycket viktigt. Citat stencil: Spel chek or dye. Vi kommer behandlas som amatörer till vi förtjänar att behandlas som proffs. Ett mycket stort misstag amatörscreenwriters (love swenglish) gör är att skriva ut kameravinklar i manus. Det får man inte göra.. Till stor del består kursen av att arbeta sig bort från bullshiten, at hitta det koncisa. Det man vill förmedla. Det är bra.
Flera gånger började Jon fråga oss om exempel från våra egna liv eller filmer vi sett. Då får man inte svara "I don't know". Which sucks. För jag är askass på sånt där. Jag vet jag vet "Within me there is boundless creative power" men jag är inte bra på att komma upp med saker så snabbt. Till nästa gång ska jag skriva ner en lista på filmer jag sett, så jag är förberedd.
Jag tänker dela med mig av mina nyfunna kunskaper till er som vill skriva egna filmmanus. För att strukturera skiten (sorry) kan ni använda er av "Jon's almost world famous six Cs". Som är följande:
Character (Någon, vem handlar det om? )
Crisis (För huvudpersonen)
Cuest ("That's how it's spelled in Sweden, right!?" Lärde mig ett nytt ord: tangible)
Conflict (Alltid konflikt..)
Clock (Rund manick som säger ticktack..)
Change (Tadaaa!)
Go ahead, skriv filmmanus!
Tiden gick snabbare än man tror, men i slutet var man banne mej trött alltså. Vi fick vår första läxa. Till måndag om två veckor (Labor Day på måndag) ska vi skriva ut ett helt filmmanus från internet (dyrt eftersom det kostar 10 cent per sida), eller köpa i bokaffären. Sen ska vi dra ett streck mellan varje scen, för att markera var scenen börjar och slutar. Sen ska vi skriva upp headlinen för varje scen, plus en mening som beskriver handlingen i scenen. Så ska vi göra för heeeeela långfilmsmanuset.. Dags att börja leta manus :o)
Det känns konstigt att gå i skolan här. Jag saknar lärare, böcker, lokaler och kompisar. Det känns som att det måste vara tråkigt att gå i skolan, men detta är faktiskt roligt.. Nu är jag sjukt trött efter en hel dag i skolan, så jag ska sova. Good night, sleep tight, vill någon lära mig fortsättningen tack?
Jaaa, jag saknar Vipan. Ur flera olika aspekter. Allt på SBCC känns så främmande och ovant. Jag saknar trapporna i L-huset. Toaletterna i F. Det smutsiga golvet i D10. De kaklade väggarna i A. Men inte skolmaten. Kommer till det lite senare. Jag ber om ursäkt ifall de inlägg som rör skolan kommer att vara lite mer läsvänliga för mina kära filmkompisar, men det kan lätt bli så. Ska dock försöka hålla det på en generell nivå.
Masade mig upp ur sängen ca tre kvart efter att klockan ringde imorse. Det vill säga kvart över sju istället för halv. Jag hade då en timme och en kvart på mig. Gillar att va ute i god tid vet ju alla ni som känner mig. När vi kom till skolan hade vi ungefär en timme till skolan började. Kändes bäst så, eftersom vi inte visste vart vi skulle o bussarna bara går en gång i timmen. Gjorde dock vår första tripp till kafeterian och Stina o Corinne köpte kaffe. Sen begav vi oss till H-huset. H står för humanus. För er som är intresserade. Klassrummet vi var i hade stooooora spotlights i taket. Det var typ då jag insåg att Cinematography bland annat innebär ljussättning............... Stolarna, som var vanliga, tråkiga plaststolar, hade små, små skrivplattor typ monterade på sig. Så flyttade man stolen så flyttades bordet också. På vilket man inte fick plats med något ändå.. Min första lektion på college varade i ungefär en halvtimme. Läraren babblade snabbt som typ min lillebror, fast på engelska och om en massa mysko saker. Fattade hälften kanske. Vi fick ett papper med lärarens kontaktinfo och kursuppläg och saker man behöver och så. Om man hade fått reda på det tidigare så hade jag kunnat ta med mig miniDv-band hemifrån, men nej nej, då får jag väl köpa det här då.. Suck. Efter vår mycket långa och givande (inte) lektion gick jag, Stina o Corinne för at inhandla vår första textbok. Vi hittade de tre sista usade exen av Cinematography - Theory and Practise. Kön var ju inte lite lång sen. Det hjälper inte att jag förklarar att den gick ända ner till slutet av källaren, för ni vet inte hur det ser ut, men det var långt.
Man kan ta med sig mat och micra, men jag kommer bara behöva äta mat i skolan på måndagar, så jag köper nog sallad. Salladen var nämligen supergod! Självplock. Frukt, grönsaker, kyckling, såser. Goodienams! Man kunde köpa maträtter också, men det gjorde inte jag. sen väger de salladen så får man betala typ 4$ per nånting. Hm borde lära mig vikt o längsystemen här, hos de ologiska amerikanerna.
Den lektionen jag sett fram emot mest var Non-Linear Editing. Det var ite soft. iMacar med stora skärmar, FCP, najs värre! Sköna stolar också. Vår lärare verkade helt okej. Pratade en massa om HD-shit bara, som jag tyvärr inte fattar så mycket om - än. Även här ska man inhandla miniDV.. Suck. Och, som om man inte betalat tillräckligt med pengar för allting redan, så måste man ha en egen extern hårddisk. Fine, tänkte jag, jag kan ju bara använda Kurt (min externa, blå legohårddisk på typ 250 gb). Men då säger vår käääära lärare att det INTE får vara USB-ingång. Och det är ju det Kurtan har... Så då måste jag köpa en ny hårddisk för minst hundra dollar. Okej okej, vi kan väl kalla det en investering. Men sen var det ju ingen affär i stan som har firewire-hårddiskar som inte kostar 400$... Så vi måste typ beställa online, vilket jag typ hatar. Men sure.. Jonas, hjääääälp!
Jag trodde att Screenwriting skulle bli jättedrygt. Fyra timmar lång lektion måndag kväll, och dessutom massa skriva, kan det bli roligt? Svaret är: JA! Om man har en supercool lärare som heter Jonathan O'Brien!
Vilket förresten påminner mig om Vipan igen.. Jag har tänkt på det under dagen, kommer jag kunna hitta folk som jag kan ha så himla roligt med på lektionerna som vi hade det under gymnasietiden? Kan bara tänka tillbaka på alla mysko konvrsationer o diskussioner med Jonthe, Henke, Jesper o Mathias. Så sjukt kul vi hade! Lärarna påpekade det tom. Citat Boquist: "Ni sitter då och skrattar och har roligt, vilken uppgift man än ger er!" Nu var det kanske inte uppgifterna vi alltid skrattade åt, men visst hade vi kul under svensklektionerna! Och Björnsson. Tyckte alltid att vi hade så himla roligt. Hon funderade dock mer på om vi fick något gjort :P Annat citat Boquist: (Adam svarade på någon fråga, han hade en tendens att göra det på svensklektionerna) "Ja, Adam, du brukar ju svara, och jag brukar trycka ner dig." Det är såna saker man saknar. Gemenskapen.. Och skratten.. Nu känns det liksom så seriöst..
Well, vad som förde mig på detta villospår var att Professor O'Brien (vilket han never forever ville bli kallad) blev sur när någon stavade hans smeknamn Jon, med ett h. Vilket osökt få mig att tänka på Jonathan och retorik, eller ska vi säga Johnatan?
Jon var iallafall en sjukt bra lärare. Han hade alltså lektion i 4 timmar, och man tappade knappt fokus alls. Vilket var bra, för han kastade ut frågor och exempelförfrågningar titt som tätt. Vilket jag hatar, men men. Jag måste bara beskriva denna människa och denna lektion. Hoppa ner ett par stycken om ni vet att det kommer trötta ut er.
"Raise your hand again and I will ask you to leave." Vilken normal lärare säger så? Vi blev lovade att efter kursen kommer vi aldrig kunna kolla på en film på samma sätt igen, hm, jag tror jag är på väg ditåt redan.. Filmbranschen är en weird business, och Jon sade att han ska försöka tala oss ur den, om vi är säkra på att vi vill in där.. Låter bra! Jag tror att han kommer att vara ganska hård. Han är jävligt rapp i käften, och det var många som fick uppleva det redan ikväll. Han kommer be oss skriva om våra uppgifter flera gånger innan vi får ett plus på uppgiften, istället för minus. Alla assignments som lämnas in ska vara skrivna i Courier, stl 12, och rättade med rättstavningsprogram. Mycket viktigt. Citat stencil: Spel chek or dye. Vi kommer behandlas som amatörer till vi förtjänar att behandlas som proffs. Ett mycket stort misstag amatörscreenwriters (love swenglish) gör är att skriva ut kameravinklar i manus. Det får man inte göra.. Till stor del består kursen av att arbeta sig bort från bullshiten, at hitta det koncisa. Det man vill förmedla. Det är bra.
Flera gånger började Jon fråga oss om exempel från våra egna liv eller filmer vi sett. Då får man inte svara "I don't know". Which sucks. För jag är askass på sånt där. Jag vet jag vet "Within me there is boundless creative power" men jag är inte bra på att komma upp med saker så snabbt. Till nästa gång ska jag skriva ner en lista på filmer jag sett, så jag är förberedd.
Jag tänker dela med mig av mina nyfunna kunskaper till er som vill skriva egna filmmanus. För att strukturera skiten (sorry) kan ni använda er av "Jon's almost world famous six Cs". Som är följande:
Character (Någon, vem handlar det om? )
Crisis (För huvudpersonen)
Cuest ("That's how it's spelled in Sweden, right!?" Lärde mig ett nytt ord: tangible)
Conflict (Alltid konflikt..)
Clock (Rund manick som säger ticktack..)
Change (Tadaaa!)
Go ahead, skriv filmmanus!
Tiden gick snabbare än man tror, men i slutet var man banne mej trött alltså. Vi fick vår första läxa. Till måndag om två veckor (Labor Day på måndag) ska vi skriva ut ett helt filmmanus från internet (dyrt eftersom det kostar 10 cent per sida), eller köpa i bokaffären. Sen ska vi dra ett streck mellan varje scen, för att markera var scenen börjar och slutar. Sen ska vi skriva upp headlinen för varje scen, plus en mening som beskriver handlingen i scenen. Så ska vi göra för heeeeela långfilmsmanuset.. Dags att börja leta manus :o)
Det känns konstigt att gå i skolan här. Jag saknar lärare, böcker, lokaler och kompisar. Det känns som att det måste vara tråkigt att gå i skolan, men detta är faktiskt roligt.. Nu är jag sjukt trött efter en hel dag i skolan, så jag ska sova. Good night, sleep tight, vill någon lära mig fortsättningen tack?
söndag 26 augusti 2007
Oregon, my Oregon
Det är ju alltid så att miljön på en plats är avgörande om (fel preposition?) hur man känner sig där. Man kan tänka att en flygplats alltid är en flygplats, men även när det gäller flygplatser spelar det roll hur de ser ut. Jag har inte rest speciellt mycket, sammanlagt har jag varit på 11 flygplatser, i 5 olika länder. Flygplatserna är följande:
Sturup (Yaaaay, gult.. Skåne!)
Bromma (Kommer dock inte ihåg ett shit..)
Köpenhamn (Stort och rörigt och de pratar danska..)
Frankfurt (Ganska trevlig för att vara så gigantisk..)
Någon i London, kommer inte ihåg vilken och ingenting om den..
Manchester (Usch då..)
Chicago (Stor..)
Denver (Underbar flygplats! Stor och luftig och ljus och en massa fönster!)
LAX (Hm.. Nej tack..)
Och sen då Santa Barbara och Portland. Santa Barbaras flygplats är liten och söt. Jag tror det fanns 6 gatear. Det var liksom lugnt och relaxing. Verkligen att rekommendera, om ni vill komma hit och slippa ta flygbuss från LA. Att flyga till Santa Barbara är ju ett alternativ, vet inte riktigt vad det skulle kosta, men man kan ju alltid checka. Jag tog bussen dit, 11an. Tog kanske 20 minuter och sen stannade den precis utanför. Jag försökte checka in elektroniskt i några mysko maskiner men det gick inte så himla bra. Så jag checkade in på riktigt istället. Eftersom jag är så himla duktig på att packa (hmm..) så hade jag inget bagage att checka in, utan bara en väska som handbagage.
Säkerhetskontrollen gick bra. Van som jag är nuförtiden packade jag upp den lilla plastpåsen med deo, nagellack och linser, samt min laptop, tog av mig skorna och lade allt i de fina plastlådorna, tillsammans med jacka och andra lösa partiklar. "You have been through this before?" Jo, det skulle man ju kunna säga. Jag behövde inte ta av mig min hatt! Och inte pep han heller. Och ingenting annat heller för den delen. Så sen var det bara att packa ner allt igen. Suck.
Jag flög med Horizon, som typ är samma sak som Alaska Airlines. Litet, gulligt plan. Två säten på var sida gången, som är typ smalare än ett säte.. Brunt läder, najs säten faktiskt. Min väska (nej, jag skrev aldrig att den var liten) gick preciiiiis in under sätet framför, vilket innebar att jag inte hade någonstans att ha benen.. Spenderade resan med att läsa och lyssna på musik. Snackade lite grann med damen bredvid mig. Hon var trevlig. Kommenterade mina underbara byxor (Lovewelljeansen) och frågade varifrån jag kom, eftersom några har skrivit på svenska. Det visade sig att hon var fjärdedels svensk. Och fjärdedels norsk. Coolt värre. Fast hon kunde ingen svenska..
Linnéa o Aarons kompis Tyler skulle möta mig på Portlands flygplats. Jag älskar Portlands flygplats! Den är underbar! Verkligen lugn och luftig och stor och fin! :o) Tyler ringde mig ungefär när jag hade kommit av planet och satt på mobilen. Han förklarade var han stod någonstans och vad han hade på sig. Linnéa hade skickat ett kort av honom, så jag visste vad jag skulle leta efter. Hon skickade ett kort på mig till honom också, hmm vilket kort? Jaja, på något sätt lyckades jag ändå gå förbi honom men till slut hittade vi varann. Sen körde han mig hem till NE Dunckley. IKEA har precis öppnat i Portland, vi körde förbi. Tyler bjöd mig på en mint, den var god.
Han släppte mig bara vid huset, sen hade jag några timmar själv innan Linnéa kom hem från jobbet. Först kelade jag lite med Duncan. Duncan är en rödbrun Golden Retriever, så hiiimla fin! Sist jag träffade honom var för två år sedan, men han verkade känna igen mig, så det kanske finns en chans att Otto inte hinner glömma mig på 9 månader (idag exakt 9 månder till jag kommer hem!). Käkade även lite Chocolate Chip cookies som Aaron bakat. Mums. Resten av tiden spenderade jag framför datorn (inget trådlöst internet, så det fick bli den stationära) och pianot. Det var la otur att jag skulle bli så intresserad av att spela piano igen precis när jag flyttade från det.. Försökte spela "Slipsad till dig =)" men det var himla svårt alltså..
När Linnéa kom hem och hade duschat så åkte vi in till stan och käkade. Jag åt fläskkotlett. Det är gott. Båda två blev jättemätta och sen gick vi av oss lite kalorier när vi promenerade genom downtown. Mysigt. Vi såg två mopsar.
När vi kom hem igen tog vi en liten promenad med Duncan, sen kom Aaron också hem från jobbet. Han cyklar. Typ 3 mil om dagen. Det blir mycket. Han är iallafall mycket säkerhetsmedveten och har, förutom hjälm, massa röda lampor som blinkar. Det är nog bra. Vi tog bilen och käkade glass på Mio Gelato. Jag åt melon och vit choklad.
Igår, lördag, gick jag upp vi nio-tiden. Då hade Linnéa o Aaron redan varit ute med Duncan plus varit och handlat.. Hm, det där med morgonpigga människor är intressant.. När jag ätit frukost ringde jag mormor. Det är kul när folk blir glada av att man ringer :o) Jag blev lite uppdaterad om vad som händer där hemma. Lilla kusin My ska ju börja skolan imorrn/idag/om typ en och en halv timme.. Det är lite skoj. Willie börjar ettan. Olle börjar sitt sista år på Öster. Anders börjar ny skola i Genarp. Och jag börjar här.. När jag pratat färdigt med mormor åkte vi upp till en skogparknånting och gick en lång promenad. Det var mycket backar och så, men det var skönt att va ute och gå. En massa söta hundar! På vägen tillbaka stannade vi vid ett bageri och köpte lite godsaker. Vi gick också till en cykelaffär och nu tänkte jag diskutera lite cykelhjälmar med mig själv.
Jag brukade ha cykelhjälm tom åttan/nian kanske. Det är ganska mycket längre än de flesta av mina kompisar.. Jag vet att jag hade hjälm när vi var på Öland i åttan. Den var ful. Lila, och klumpig. Sen köpte jag en snyggare lila, men den tror jag inte att jag använde så mycket. Det var ju ingen annan som hade hjälm.. Plus at det faktiskt känns onödigt när man bara ska cykla till affären.. Sen när jag började på Vipan var ju skåpen så pyttiga att man knappt fick in hjälmen där. Så jag slutade använda hjälm. När lagen kom gällde den ju bara för upp till femtonåringar. Hehe, då kunde man skratta lite åt dem.. Men man kan fråga sig varför man inte har den egentligen? Så när jag anlände till mina kära släktingar (som båda är doktorer) så är det första de frågar när jag berättar om min underbara (...) cykel, om jag har hjälm? Ehm nej det hade jag ju inte.. Och som doktor har man ju alltid några olyckberättelser i beredskap för att lyckas övertala folk till olika saker. Jag vet om riskerna med att cykla. Och ja, en hjälm är kanske bra att ha. Om jag inte minns fel så sade Linnéa att det var lag på det.. Vet inte riktigt var och hur, men om man sedan tänker efter så kan jag inte komma ihåg en enda cyklist (förutom mina roomisar) som inte haft hjälm... Och då kan man ju fråga sig om det beror på lagar eller om den svenska latheten och fåfängan helt enkelt har gått för långt.. Ja, man blir plattfrisyrad av att ha hjälm, men man kan ju ha håret upsatt? Eller ta på hatten sen.. Eller platta (=)), det enda hotet mot plattat hår är fukt. Hatt/hjälmfrisyr är ju bara att skaka ur. (Har faktiskt kollat runt lite på plattänger, de billigaste kostar typ 20 dollar, det är inte så himla mycket.. Får väl se om jag unnar mig det någon gång..) Ja, iallafall så köpte Aaron en hjälm till mig. Silvrig. Den heter Giro. Ganska neutral, och helt okej bekväm. Den kostade 45 dollar. Sen köpte han lite lampor också, och ja, lampor är bra att ha! Sammanlagt kostade det mer än vad cykeln kostade.. Hm, jaja, jag vet vem jag ska tacka för att jag lever efter cykelolyckan som kommer förr eller senare! :o)
Jag ringde Malin när vi kom hem. Första gången jag pratat med henne sen jag åkte (förutom ett par minuter på MSN, när Sofia var där). Jag tror att hon blev glad. Det lät så. Vi pratade kanske tio minuter, sen bestämde vi att vi ska prata på Skype ikväll.
Eftersom Aaron jourade och var tvungen att stanna hemma och vänta på irriterande telefonsamtal som kanske ville att han skulle åka in och jobba, så blev det bara jag och Linnéa som åkte in till stan. Först åkte vi till olika mataffärer och letade efter olika sorters amerikanskt godis som inte finns i SB. Hittade lite smått o gott. Sen åkte vi in till downtown, och gick i lite olika affärer. Bland annat kom jag på att jag ska köpa en sån där hylla som man kan hänga på en stång i garderoben. Mycket praktiskt. (Sen kommer jag tillbaka till SB och märker att Tini har köpt precis en sån..) Spenderade en timme inne på Powell, bokaffären. den är gigantisk!! Och har typ allt! Jag lyckades med att inte köpa något, men man kan ju kolla! Deras filmboksavdelning är underbar! Gick runt och gottade mig..
Eftermiddagen gick åt till att spela lite piano och allmänt hanga out. Tyler käkade middag med oss. Pizza. Jättegod pizza med kyckling, tomat, spenat och valnötter. Färska marshmallows till efterrätt!
Som sagt så kunde Aaron inte åka hemifrån, så efter maten kollade vi på en film. Cinema Paradiso. En film på italienska, med engelsk text, av en fransk regissör. Jag tror den gjordes samma år jag föddes. Den kändes ganska gammal (woops, gäller det mej också då?), och tillhör inte den sortens filmer jag brukar se. Men den var liksom inte dålig. Intressant snarare. Hm.
När jag vaknade imorse stod Aaron o bakade cookies.. Mums!!! Jag ringde mamma och pratade med henne en stund, sen pratade hon med L & A också. Aaron berättade om min cykelhjälm. Giro. Han sa också att jag har blivit mycket bättre på engelska. Det har jag. Han tycker att jag pratar mer flytande engelska än mamma. Ojojoj.. Fast nu är jag ju lite inne i det. Så det kanske är fusk.
Jag fick med mig cookies hem. Och godis. Och Giro. Innan jag åkte bokade Linnéa mina biljetter till Thanksgiving. Slutet av november. Ser fram emot det! Vi kanske kan hitta något tillfälle att åka till NY under året också! Det hade varit superroligt! Dock i mån av tid och pengar.. För alla parter.. Hade varit jätteroligt dock!
Hemresan gick smärtfritt. Ikväll har jag invigt Giro när jag cyklade och köpte mat. Kände dock ingen mathandlingsinspiration, så det blev bacon, pulvermos, kex och philadelphiaost. Hade tänkt köpa blåbär, men de hade inga som såg bra ut. Tror det var där inspirationen föll.. Sen pratade jag med Malin på Skype. Haha lol, hon e kul asså..
Ikväll kom vår nya roomie, eftersom Victoria har flyttat till Isla Vista. Hon är från Japan. Vet inte riktigt vad hon heter, men hon verkar helt okej! Typ. Jag har knappt träffat henne alls än. Lite kul med internationellt dock :o) Får la lära mig lite japanska! Känner mig lite inne i japanskan eftersom jag läser en, från början, japansk bok. Wohoo.
Linnéa frågade mig om jag var nervös inför att börja på college. Det är jag inte. Jag menar, det nervösa har ju varit att komma hit och med allt det nya. Nu ska det bara bli skönt att börja skolan och ha något att göra på dagarna. Tycker jag nu iallafall. Använd det inte emot mig om några veckor när jag hunnit tröttna.. För jag kommer troligtvis tycka skolan här är lika jobbig som skolan hemma, det är liksom skolans natur, i sig. Att få eleverna att tröttna och tycka det är jobbigt... Skillnaden från gymnasiet är väl att nu är det bara kurser som man själv har valt. Det är som medieprogrammet, fast minus det tråkiga.. Okej, det fanns ämnen utanför Rörlig Bild som var rolig också, men det är ju det som jag är intresserad av. Så jag ser fram emot morgondagen! Det ska bli himla kul faktiskt! Börjar halv elva. Lite lagom.. :P
Nu är det tjugo minuter till skolan börjar där hemma i Sverige. Tror jag, eller ni kanske börjar nio? Treorna börjar väl inte förrän i eftermiddag? Jaja, idag iallafall. Det känns konstigt att själv inte ta 155an, hoppa av på Thulehem och sen joina alla välbekanta personer i fotosalen.. Där kommer istället sitta nya små 91or.. Nya små barn som får Bosse och Eva som handledare. Och Erik, Ann-Margret, Rustan m fl. Våra ersättare. Haha, men om de tror att de ska kunna glömma oss, så tror de fel. Vi har minsann satt våra spår på den där skolan, vi MP3or of '07. :o) Jag önskar er alla, elerver som lärare, plus mig själv, en riktigt bra skolstart!
Sturup (Yaaaay, gult.. Skåne!)
Bromma (Kommer dock inte ihåg ett shit..)
Köpenhamn (Stort och rörigt och de pratar danska..)
Frankfurt (Ganska trevlig för att vara så gigantisk..)
Någon i London, kommer inte ihåg vilken och ingenting om den..
Manchester (Usch då..)
Chicago (Stor..)
Denver (Underbar flygplats! Stor och luftig och ljus och en massa fönster!)
LAX (Hm.. Nej tack..)
Och sen då Santa Barbara och Portland. Santa Barbaras flygplats är liten och söt. Jag tror det fanns 6 gatear. Det var liksom lugnt och relaxing. Verkligen att rekommendera, om ni vill komma hit och slippa ta flygbuss från LA. Att flyga till Santa Barbara är ju ett alternativ, vet inte riktigt vad det skulle kosta, men man kan ju alltid checka. Jag tog bussen dit, 11an. Tog kanske 20 minuter och sen stannade den precis utanför. Jag försökte checka in elektroniskt i några mysko maskiner men det gick inte så himla bra. Så jag checkade in på riktigt istället. Eftersom jag är så himla duktig på att packa (hmm..) så hade jag inget bagage att checka in, utan bara en väska som handbagage.
Säkerhetskontrollen gick bra. Van som jag är nuförtiden packade jag upp den lilla plastpåsen med deo, nagellack och linser, samt min laptop, tog av mig skorna och lade allt i de fina plastlådorna, tillsammans med jacka och andra lösa partiklar. "You have been through this before?" Jo, det skulle man ju kunna säga. Jag behövde inte ta av mig min hatt! Och inte pep han heller. Och ingenting annat heller för den delen. Så sen var det bara att packa ner allt igen. Suck.
Jag flög med Horizon, som typ är samma sak som Alaska Airlines. Litet, gulligt plan. Två säten på var sida gången, som är typ smalare än ett säte.. Brunt läder, najs säten faktiskt. Min väska (nej, jag skrev aldrig att den var liten) gick preciiiiis in under sätet framför, vilket innebar att jag inte hade någonstans att ha benen.. Spenderade resan med att läsa och lyssna på musik. Snackade lite grann med damen bredvid mig. Hon var trevlig. Kommenterade mina underbara byxor (Lovewelljeansen) och frågade varifrån jag kom, eftersom några har skrivit på svenska. Det visade sig att hon var fjärdedels svensk. Och fjärdedels norsk. Coolt värre. Fast hon kunde ingen svenska..
Linnéa o Aarons kompis Tyler skulle möta mig på Portlands flygplats. Jag älskar Portlands flygplats! Den är underbar! Verkligen lugn och luftig och stor och fin! :o) Tyler ringde mig ungefär när jag hade kommit av planet och satt på mobilen. Han förklarade var han stod någonstans och vad han hade på sig. Linnéa hade skickat ett kort av honom, så jag visste vad jag skulle leta efter. Hon skickade ett kort på mig till honom också, hmm vilket kort? Jaja, på något sätt lyckades jag ändå gå förbi honom men till slut hittade vi varann. Sen körde han mig hem till NE Dunckley. IKEA har precis öppnat i Portland, vi körde förbi. Tyler bjöd mig på en mint, den var god.
Han släppte mig bara vid huset, sen hade jag några timmar själv innan Linnéa kom hem från jobbet. Först kelade jag lite med Duncan. Duncan är en rödbrun Golden Retriever, så hiiimla fin! Sist jag träffade honom var för två år sedan, men han verkade känna igen mig, så det kanske finns en chans att Otto inte hinner glömma mig på 9 månader (idag exakt 9 månder till jag kommer hem!). Käkade även lite Chocolate Chip cookies som Aaron bakat. Mums. Resten av tiden spenderade jag framför datorn (inget trådlöst internet, så det fick bli den stationära) och pianot. Det var la otur att jag skulle bli så intresserad av att spela piano igen precis när jag flyttade från det.. Försökte spela "Slipsad till dig =)" men det var himla svårt alltså..
När Linnéa kom hem och hade duschat så åkte vi in till stan och käkade. Jag åt fläskkotlett. Det är gott. Båda två blev jättemätta och sen gick vi av oss lite kalorier när vi promenerade genom downtown. Mysigt. Vi såg två mopsar.
När vi kom hem igen tog vi en liten promenad med Duncan, sen kom Aaron också hem från jobbet. Han cyklar. Typ 3 mil om dagen. Det blir mycket. Han är iallafall mycket säkerhetsmedveten och har, förutom hjälm, massa röda lampor som blinkar. Det är nog bra. Vi tog bilen och käkade glass på Mio Gelato. Jag åt melon och vit choklad.
Igår, lördag, gick jag upp vi nio-tiden. Då hade Linnéa o Aaron redan varit ute med Duncan plus varit och handlat.. Hm, det där med morgonpigga människor är intressant.. När jag ätit frukost ringde jag mormor. Det är kul när folk blir glada av att man ringer :o) Jag blev lite uppdaterad om vad som händer där hemma. Lilla kusin My ska ju börja skolan imorrn/idag/om typ en och en halv timme.. Det är lite skoj. Willie börjar ettan. Olle börjar sitt sista år på Öster. Anders börjar ny skola i Genarp. Och jag börjar här.. När jag pratat färdigt med mormor åkte vi upp till en skogparknånting och gick en lång promenad. Det var mycket backar och så, men det var skönt att va ute och gå. En massa söta hundar! På vägen tillbaka stannade vi vid ett bageri och köpte lite godsaker. Vi gick också till en cykelaffär och nu tänkte jag diskutera lite cykelhjälmar med mig själv.
Jag brukade ha cykelhjälm tom åttan/nian kanske. Det är ganska mycket längre än de flesta av mina kompisar.. Jag vet att jag hade hjälm när vi var på Öland i åttan. Den var ful. Lila, och klumpig. Sen köpte jag en snyggare lila, men den tror jag inte att jag använde så mycket. Det var ju ingen annan som hade hjälm.. Plus at det faktiskt känns onödigt när man bara ska cykla till affären.. Sen när jag började på Vipan var ju skåpen så pyttiga att man knappt fick in hjälmen där. Så jag slutade använda hjälm. När lagen kom gällde den ju bara för upp till femtonåringar. Hehe, då kunde man skratta lite åt dem.. Men man kan fråga sig varför man inte har den egentligen? Så när jag anlände till mina kära släktingar (som båda är doktorer) så är det första de frågar när jag berättar om min underbara (...) cykel, om jag har hjälm? Ehm nej det hade jag ju inte.. Och som doktor har man ju alltid några olyckberättelser i beredskap för att lyckas övertala folk till olika saker. Jag vet om riskerna med att cykla. Och ja, en hjälm är kanske bra att ha. Om jag inte minns fel så sade Linnéa att det var lag på det.. Vet inte riktigt var och hur, men om man sedan tänker efter så kan jag inte komma ihåg en enda cyklist (förutom mina roomisar) som inte haft hjälm... Och då kan man ju fråga sig om det beror på lagar eller om den svenska latheten och fåfängan helt enkelt har gått för långt.. Ja, man blir plattfrisyrad av att ha hjälm, men man kan ju ha håret upsatt? Eller ta på hatten sen.. Eller platta (=)), det enda hotet mot plattat hår är fukt. Hatt/hjälmfrisyr är ju bara att skaka ur. (Har faktiskt kollat runt lite på plattänger, de billigaste kostar typ 20 dollar, det är inte så himla mycket.. Får väl se om jag unnar mig det någon gång..) Ja, iallafall så köpte Aaron en hjälm till mig. Silvrig. Den heter Giro. Ganska neutral, och helt okej bekväm. Den kostade 45 dollar. Sen köpte han lite lampor också, och ja, lampor är bra att ha! Sammanlagt kostade det mer än vad cykeln kostade.. Hm, jaja, jag vet vem jag ska tacka för att jag lever efter cykelolyckan som kommer förr eller senare! :o)
Jag ringde Malin när vi kom hem. Första gången jag pratat med henne sen jag åkte (förutom ett par minuter på MSN, när Sofia var där). Jag tror att hon blev glad. Det lät så. Vi pratade kanske tio minuter, sen bestämde vi att vi ska prata på Skype ikväll.
Eftersom Aaron jourade och var tvungen att stanna hemma och vänta på irriterande telefonsamtal som kanske ville att han skulle åka in och jobba, så blev det bara jag och Linnéa som åkte in till stan. Först åkte vi till olika mataffärer och letade efter olika sorters amerikanskt godis som inte finns i SB. Hittade lite smått o gott. Sen åkte vi in till downtown, och gick i lite olika affärer. Bland annat kom jag på att jag ska köpa en sån där hylla som man kan hänga på en stång i garderoben. Mycket praktiskt. (Sen kommer jag tillbaka till SB och märker att Tini har köpt precis en sån..) Spenderade en timme inne på Powell, bokaffären. den är gigantisk!! Och har typ allt! Jag lyckades med att inte köpa något, men man kan ju kolla! Deras filmboksavdelning är underbar! Gick runt och gottade mig..
Eftermiddagen gick åt till att spela lite piano och allmänt hanga out. Tyler käkade middag med oss. Pizza. Jättegod pizza med kyckling, tomat, spenat och valnötter. Färska marshmallows till efterrätt!
Som sagt så kunde Aaron inte åka hemifrån, så efter maten kollade vi på en film. Cinema Paradiso. En film på italienska, med engelsk text, av en fransk regissör. Jag tror den gjordes samma år jag föddes. Den kändes ganska gammal (woops, gäller det mej också då?), och tillhör inte den sortens filmer jag brukar se. Men den var liksom inte dålig. Intressant snarare. Hm.
När jag vaknade imorse stod Aaron o bakade cookies.. Mums!!! Jag ringde mamma och pratade med henne en stund, sen pratade hon med L & A också. Aaron berättade om min cykelhjälm. Giro. Han sa också att jag har blivit mycket bättre på engelska. Det har jag. Han tycker att jag pratar mer flytande engelska än mamma. Ojojoj.. Fast nu är jag ju lite inne i det. Så det kanske är fusk.
Jag fick med mig cookies hem. Och godis. Och Giro. Innan jag åkte bokade Linnéa mina biljetter till Thanksgiving. Slutet av november. Ser fram emot det! Vi kanske kan hitta något tillfälle att åka till NY under året också! Det hade varit superroligt! Dock i mån av tid och pengar.. För alla parter.. Hade varit jätteroligt dock!
Hemresan gick smärtfritt. Ikväll har jag invigt Giro när jag cyklade och köpte mat. Kände dock ingen mathandlingsinspiration, så det blev bacon, pulvermos, kex och philadelphiaost. Hade tänkt köpa blåbär, men de hade inga som såg bra ut. Tror det var där inspirationen föll.. Sen pratade jag med Malin på Skype. Haha lol, hon e kul asså..
Ikväll kom vår nya roomie, eftersom Victoria har flyttat till Isla Vista. Hon är från Japan. Vet inte riktigt vad hon heter, men hon verkar helt okej! Typ. Jag har knappt träffat henne alls än. Lite kul med internationellt dock :o) Får la lära mig lite japanska! Känner mig lite inne i japanskan eftersom jag läser en, från början, japansk bok. Wohoo.
Linnéa frågade mig om jag var nervös inför att börja på college. Det är jag inte. Jag menar, det nervösa har ju varit att komma hit och med allt det nya. Nu ska det bara bli skönt att börja skolan och ha något att göra på dagarna. Tycker jag nu iallafall. Använd det inte emot mig om några veckor när jag hunnit tröttna.. För jag kommer troligtvis tycka skolan här är lika jobbig som skolan hemma, det är liksom skolans natur, i sig. Att få eleverna att tröttna och tycka det är jobbigt... Skillnaden från gymnasiet är väl att nu är det bara kurser som man själv har valt. Det är som medieprogrammet, fast minus det tråkiga.. Okej, det fanns ämnen utanför Rörlig Bild som var rolig också, men det är ju det som jag är intresserad av. Så jag ser fram emot morgondagen! Det ska bli himla kul faktiskt! Börjar halv elva. Lite lagom.. :P
Nu är det tjugo minuter till skolan börjar där hemma i Sverige. Tror jag, eller ni kanske börjar nio? Treorna börjar väl inte förrän i eftermiddag? Jaja, idag iallafall. Det känns konstigt att själv inte ta 155an, hoppa av på Thulehem och sen joina alla välbekanta personer i fotosalen.. Där kommer istället sitta nya små 91or.. Nya små barn som får Bosse och Eva som handledare. Och Erik, Ann-Margret, Rustan m fl. Våra ersättare. Haha, men om de tror att de ska kunna glömma oss, så tror de fel. Vi har minsann satt våra spår på den där skolan, vi MP3or of '07. :o) Jag önskar er alla, elerver som lärare, plus mig själv, en riktigt bra skolstart!
torsdag 23 augusti 2007
Dålig start på en i slutet helt okej dag
Att vakna klockan nio, inse att man är den enda i lägenheten som är vaken, gå ut i köket och mötas av ölburkar, spritflaskor, tomma kartonger och odiskade tallrikar är förjävligt. Iallafall om man inte själv har varit med och festat. Eller, om man nu har det så är det ju förjävligt för man inser att man måste städa upp skiten. Jag har ingenting emot att de festar i min lägenhet. Så länge det inte går ut över mig. Tog lite frukost och satte mig vid datorn i väntan på att jag skulle kunna åka in till skolan. De började festa här vid tio igår kväll ungefär, med killarna från lägenhet 13 som hade supit sen tio igår förmiddag. De var jävligt packade. Jag gick och lade mig. Sent omsider kunde jag sedan somna och sov i ungefär fyra timmar innan jag vaknade av att de fortfarande höll på där ute.. Somnade om och vaknade igen när Tini kröp upp i sin säng. Halv fem. Victoria städade och slängde allting och sådär, för att va klar innan Stina o Maria kom tillbaka från LA. Jag kollade på film. Kände inte den minsta lust att ansränga mig. Lyssnade dock lite diskret på skvallret; vem som hånglade med vem och lite så. Tycker synd om alla pojkvänner där hemma.. När Victoria städat klart och jag hade städat badrummet (min tur den här veckan) kom Kev på besök. Där hade de tur.. eller vi, eller vad man ska säga. För frågan är vad som händer om de kommer på någon? Åker alla ut? Kan jag bevisa att jag inte festade? Är det mitt ansvar också? Fy fan... Han erbjöd sig iaf att slänga soporna, och började lyfta upp sopsäcken, men Victoria lyckades stoppa honom innan klirret hann avslöja innehållet...
Jag var på hyffsat dåligt humör när jag tog bussen in till stan. Blev på ännu sämre humör när jag insåg att bussen inte skulle gå förän om typ 50 minuter. Så jag gick från Transit Center till skolan. Det är ganska långt, men det var skönt att gå. Jag blev av med lite av mina agressioner. Väl på skolan gick jag till biblioteket för att skriva ut mitt flygbiljettskvitto. Det var lite krångligt.. För att skriva ut ska man:
1. Klicka på File, sedan Print
2. Välja Black/White eller Color
3. Trycka okej
4. Avancera till skrivaren
5. Trycka på skrivarjobbet från ens egen dator
6. Klicka på den en gång till
7. Betala 10 cents per sida (svartvitt, annars 50)
8. Trycka okej
Omständigt. Men jag lyckades iallafall, och nu ligger pappren och väntar i min väska tills imorrn. SMSade Elin att jag skulle in till stan igen och att vi kunde ses och käka lunch som vi hade bestämt. Hon svarade att hon nog inte skulle kunna va där förän en och en halv timme senare. Jag spenderade timmen på piren. Precis där man kör på piren, vid stranden, satt en uteliggare. Om jag någon gång blir uteliggare så ska jag bli skulptör dessutom. Han hade gjort en megafin skulptur av en sjöjungfru! Megafin verkligen! För att turisterna (och alla andra) skulle få fota den skulle man lägga lite pengar till honom. Smart. För typ alla ville fota!
Jag gick runt i lite affärer på Piren. Mest för att fördriva tiden. Satte mig sedan med min nya bok :o) När Elin kom gick vi uppför State Street för att leta efter någonstans att käka lunch. Det blev typ snabblunchmat; pommes och grillat kött. Och sallad. Jag tyckte inte riktigt att den höll tallriksmodellmåttet om man säger så. Sååååå mycket grönt behöver det la ändå inte va..
Men det var gott. Vi diskuterade allting om hemlängtan och mysko amerikanska grejer. När vi ätit klart sade Elin att hon gärna ville gå på bio någon dag, i samma sekund som jag tänkte det.. Mysko. Vi bestämde oss för att gå på en matinéföreställning av No Reservations, en film som Stina o Maria rekommenderat. 6,5 dollar. 45,50 SEK. Det är typ hälften av vad en biobiljett kostar i Sverige. Det är sjukt.. O eftersom vi precis ätit behövde vi inte spendera pengar på popcorn och sånt.
Filmen var helt okej. Förutsägbar. Inte så djup. Men gullig och lite snyftig. Och den var klar i lagom tid, tjugo över sex. Sen kunde vi ta en glass (Ben & Jerry's Cinnamonbun är min nya favvis!!!! den smakar kanelbulle!!! och har kakdeg!!!!! kanelbullekakdeg!!!!! muuuuuums!)
Så när jag kom hem till lägenheten igen var jag ganska nöjd med dagen trots allt. Stina o Maria hade kommit tillbaka och hade tydligen haft väldigt roligt i LA. Får väl ta och åka dit någon dag. De hade varit på Universal Studios och så. Dit vill jag också. Elin och jag ska gå på Zoo någon dag. Roligt.
Jag var på hyffsat dåligt humör när jag tog bussen in till stan. Blev på ännu sämre humör när jag insåg att bussen inte skulle gå förän om typ 50 minuter. Så jag gick från Transit Center till skolan. Det är ganska långt, men det var skönt att gå. Jag blev av med lite av mina agressioner. Väl på skolan gick jag till biblioteket för att skriva ut mitt flygbiljettskvitto. Det var lite krångligt.. För att skriva ut ska man:
1. Klicka på File, sedan Print
2. Välja Black/White eller Color
3. Trycka okej
4. Avancera till skrivaren
5. Trycka på skrivarjobbet från ens egen dator
6. Klicka på den en gång till
7. Betala 10 cents per sida (svartvitt, annars 50)
8. Trycka okej
Omständigt. Men jag lyckades iallafall, och nu ligger pappren och väntar i min väska tills imorrn. SMSade Elin att jag skulle in till stan igen och att vi kunde ses och käka lunch som vi hade bestämt. Hon svarade att hon nog inte skulle kunna va där förän en och en halv timme senare. Jag spenderade timmen på piren. Precis där man kör på piren, vid stranden, satt en uteliggare. Om jag någon gång blir uteliggare så ska jag bli skulptör dessutom. Han hade gjort en megafin skulptur av en sjöjungfru! Megafin verkligen! För att turisterna (och alla andra) skulle få fota den skulle man lägga lite pengar till honom. Smart. För typ alla ville fota!
Jag gick runt i lite affärer på Piren. Mest för att fördriva tiden. Satte mig sedan med min nya bok :o) När Elin kom gick vi uppför State Street för att leta efter någonstans att käka lunch. Det blev typ snabblunchmat; pommes och grillat kött. Och sallad. Jag tyckte inte riktigt att den höll tallriksmodellmåttet om man säger så. Sååååå mycket grönt behöver det la ändå inte va..
Men det var gott. Vi diskuterade allting om hemlängtan och mysko amerikanska grejer. När vi ätit klart sade Elin att hon gärna ville gå på bio någon dag, i samma sekund som jag tänkte det.. Mysko. Vi bestämde oss för att gå på en matinéföreställning av No Reservations, en film som Stina o Maria rekommenderat. 6,5 dollar. 45,50 SEK. Det är typ hälften av vad en biobiljett kostar i Sverige. Det är sjukt.. O eftersom vi precis ätit behövde vi inte spendera pengar på popcorn och sånt.
Filmen var helt okej. Förutsägbar. Inte så djup. Men gullig och lite snyftig. Och den var klar i lagom tid, tjugo över sex. Sen kunde vi ta en glass (Ben & Jerry's Cinnamonbun är min nya favvis!!!! den smakar kanelbulle!!! och har kakdeg!!!!! kanelbullekakdeg!!!!! muuuuuums!)
Så när jag kom hem till lägenheten igen var jag ganska nöjd med dagen trots allt. Stina o Maria hade kommit tillbaka och hade tydligen haft väldigt roligt i LA. Får väl ta och åka dit någon dag. De hade varit på Universal Studios och så. Dit vill jag också. Elin och jag ska gå på Zoo någon dag. Roligt.
onsdag 22 augusti 2007
Mitt hjärtas hemlighet <3
Jag drunknade just i lite nostalgi. Lyssnade på min iPod och märkte att den låt som spelades var Mitt hjärtas hemlighet från musikalen Robin Hood som sattes upp av Ölands Sommarteater 2005. Jag trodde att jag var alldeles för trött på de låtarna för att palla lyssna på dem, brukar alltid trycka förbi dem.. Men den här gången blev jag bara tagen av stunden. Så för alla er som var med och såg Robin Hood under Lovewell 2005, och för alla er andra, texten till Mitt hjärtas hemlighet (text och musik: Nippe, sång: Anna Henriksson):
Hur kunde han få för sig något sånt?
Jag som hustru till den där Prins John.
Allting går för fort, allt sker för snart.
Blott en enda tanke värmer mig så underbart..
När får jag se igen,
mannen bland alla män?
Som sätter min kropp i brand,
när han tar min hand.
Mitt hjärtas hemlighet,
något som ingen vet..
Om nån ska bli min man
så är det han.
Jag är blott en bricka i ett spel.
Hur kan bröllopstanken bli mer fel?
Jag är en trofé till vinnaren,
han ska få min kyss och Gud, jag hoppas jag vet vem!
När får jag se igen,
mannen bland alla män?
Som sätter min kropp i brand,
när han tar min hand.
Mitt hjärtas hemlighet,
något som ingen vet..
Om nån ska bli min man
så är det han.
Stilla min hunger och lugna min själ.
Han kommer, det kommer gå väl!
Hör mina böner och tro på mitt ord,
det finns bara en för mig på denna jord!
När får jag se igen...
Om nån ska bli min man
så är det haaaaaaaaaaan!
PS. Varför kan jag inte längre ändra färg, storlek, tjocklek osv på texten...?
PPS. (25/9-07) Jag har kommit på det.. Tack vare Jesper..
Hur kunde han få för sig något sånt?
Jag som hustru till den där Prins John.
Allting går för fort, allt sker för snart.
Blott en enda tanke värmer mig så underbart..
När får jag se igen,
mannen bland alla män?
Som sätter min kropp i brand,
när han tar min hand.
Mitt hjärtas hemlighet,
något som ingen vet..
Om nån ska bli min man
så är det han.
Jag är blott en bricka i ett spel.
Hur kan bröllopstanken bli mer fel?
Jag är en trofé till vinnaren,
han ska få min kyss och Gud, jag hoppas jag vet vem!
När får jag se igen,
mannen bland alla män?
Som sätter min kropp i brand,
när han tar min hand.
Mitt hjärtas hemlighet,
något som ingen vet..
Om nån ska bli min man
så är det han.
Stilla min hunger och lugna min själ.
Han kommer, det kommer gå väl!
Hör mina böner och tro på mitt ord,
det finns bara en för mig på denna jord!
När får jag se igen...
Om nån ska bli min man
så är det haaaaaaaaaaan!
PS. Varför kan jag inte längre ändra färg, storlek, tjocklek osv på texten...?
PPS. (25/9-07) Jag har kommit på det.. Tack vare Jesper..
Kommentarer
Sorry, Nina förklarade för mig (om ni inte läser mina kommentarer) att jag hade fel inställningar om jag ville att vem som helst ska kunna kommentera. Så nu har jag ändrat det och du kan kommentera hejvilt! :o)
Spending money..
Woopsie, skulle nog inte ha skrivit sådär igår. Det blev mycket handling.. Alldeles för mycket.. Gjorde av med 140 dollar, dvs nästan 1000 SEK. Å andra sidan fick jag tag i ganska mycket av det jag behövde. Jag köpte följande:
Ett par grön/svart rutiga shorts, ganska långa.
Ett par svarta korta shorts.
Två par linnen utan axelband (ett turkost, ett rosa).
En vit BH utan axelband.
En typ sweatshirt/hoodtröja med korta ärmar (Piff o Puff..).
Ett grönt badlakan.
De två böckerna som jag hade beställt: Spiral & Loop.
Mjölk.
Hitta Nemo-lakanen.. För att de var på rea..
Jag är faktiskt väldigt nöjd med mina köp. Det enda jag nu känner att jag kanske behöver är en bikini till. Alla andra har jättemånga, jag har en.. Men det är ingen brådska med det. Vad som är brådska med är solkräm. Det ska jag cykla och köpa innan jag lägger mig vid poolen med min bok och slappar bort dagen.
Stina och Maria har åkt med tre tjejer i grannlägenheten till LA, och kommer hem imorgon. LA är coolt. Men Portland är banne mej minst lika coolt. Två dagar kvar. Ska bli superkul!
Igårkväll var jag, Victoria, Corinne, Tini och två tjejer som heter Caroline (Gbg) och Sabrina (Schweiz) downtown. De köpte smoothies, jag köpte glass. Vi var ute på piren också. Första gången jag har varit där. Jättemysigt! Finns en masa restauranger och lite souvenirshoppar och så. Gick in i en sån. Och vad tror du jag hittar??? En stooooor, guuuuul, badanka.. Det är då man blir irriterad. Victoria tog kort på mig med den, som jag ska lägga upp senare, så ni inte tror att jag ljuger. Den var verkligen perfekt.. Kostade typ 100 spänn. Ska deff köpa en sån, fast inte igår, för jag hade redan slösat för mycket pengar..Men ååååååååh va fin den var! :o)
Jag har funderat på en sak. Hur svarar man på bloggkommentarer? Ska jag svara i nästa inlägg, ska jag själv kommentera tillbaka, ska jag skicka mejl, eller ska jag skita i att svara över huve taget? Fast det känns ju lagom snällt.. Så jag ska beskriva dammsugaren lite mer nu, för Jonathans skull!
Den har alltså skräpbehållaren på skaftet, och sedan kan man fälla skaftet lite grann, för att lättare kunna köra dammsugaren. Höjden på munstycket är ungefär 5 centimeter, och så mycket man kan få in under en soffa t ex är nog ett par decimeter. Vill man städa mer får man helt enkelt bära ut soffan så länge. Det finns två lägen på powerknappen; matta och inte matta. Praktiskt. Den låter så in i h*lvete, det vill säga ett bra sätt att vecka slöa apartmentmates med. Den kan inte suga upp för stora skräpbitar, så de måste man slänga i soptunnan själv. Man tömmer dammsugaren genom att skruva av behållaren och helt enkelt tömma den i soppåsen. Mycket mer miljövänligt än att slösa en massa papperspåsar. Några fler frågor angående dammsugaren?
När jag pratade med de där hemma i morse hälsade Erik till mig från flera av mina gamla lärare. Snyft. Jag vet inte om någon av dem läser det här (jag vet egentligen inte alls vem som läser det här, vill ni så får ni gärna kommentera någon gång, så att jag vet och kan uppskatta att ni läser det jag skriver!), men jag vil hälsa tillbaka till dem! Bossarna och Erik är de jag fick besked om. Självklart hälsar jag till alla mina andra fd lärare också! Hej hej!
Om det förresten är någon, typ vem som helst, som inte har fått min bloggadress men skulle vara intresserade av att läsa om mitt nya liv som är så otroligt spännande, så får ni väldigt gärna ge dem adressen!
Ett par grön/svart rutiga shorts, ganska långa.
Ett par svarta korta shorts.
Två par linnen utan axelband (ett turkost, ett rosa).
En vit BH utan axelband.
En typ sweatshirt/hoodtröja med korta ärmar (Piff o Puff..).
Ett grönt badlakan.
De två böckerna som jag hade beställt: Spiral & Loop.
Mjölk.
Hitta Nemo-lakanen.. För att de var på rea..
Jag är faktiskt väldigt nöjd med mina köp. Det enda jag nu känner att jag kanske behöver är en bikini till. Alla andra har jättemånga, jag har en.. Men det är ingen brådska med det. Vad som är brådska med är solkräm. Det ska jag cykla och köpa innan jag lägger mig vid poolen med min bok och slappar bort dagen.
Stina och Maria har åkt med tre tjejer i grannlägenheten till LA, och kommer hem imorgon. LA är coolt. Men Portland är banne mej minst lika coolt. Två dagar kvar. Ska bli superkul!
Igårkväll var jag, Victoria, Corinne, Tini och två tjejer som heter Caroline (Gbg) och Sabrina (Schweiz) downtown. De köpte smoothies, jag köpte glass. Vi var ute på piren också. Första gången jag har varit där. Jättemysigt! Finns en masa restauranger och lite souvenirshoppar och så. Gick in i en sån. Och vad tror du jag hittar??? En stooooor, guuuuul, badanka.. Det är då man blir irriterad. Victoria tog kort på mig med den, som jag ska lägga upp senare, så ni inte tror att jag ljuger. Den var verkligen perfekt.. Kostade typ 100 spänn. Ska deff köpa en sån, fast inte igår, för jag hade redan slösat för mycket pengar..Men ååååååååh va fin den var! :o)
Jag har funderat på en sak. Hur svarar man på bloggkommentarer? Ska jag svara i nästa inlägg, ska jag själv kommentera tillbaka, ska jag skicka mejl, eller ska jag skita i att svara över huve taget? Fast det känns ju lagom snällt.. Så jag ska beskriva dammsugaren lite mer nu, för Jonathans skull!
Den har alltså skräpbehållaren på skaftet, och sedan kan man fälla skaftet lite grann, för att lättare kunna köra dammsugaren. Höjden på munstycket är ungefär 5 centimeter, och så mycket man kan få in under en soffa t ex är nog ett par decimeter. Vill man städa mer får man helt enkelt bära ut soffan så länge. Det finns två lägen på powerknappen; matta och inte matta. Praktiskt. Den låter så in i h*lvete, det vill säga ett bra sätt att vecka slöa apartmentmates med. Den kan inte suga upp för stora skräpbitar, så de måste man slänga i soptunnan själv. Man tömmer dammsugaren genom att skruva av behållaren och helt enkelt tömma den i soppåsen. Mycket mer miljövänligt än att slösa en massa papperspåsar. Några fler frågor angående dammsugaren?
När jag pratade med de där hemma i morse hälsade Erik till mig från flera av mina gamla lärare. Snyft. Jag vet inte om någon av dem läser det här (jag vet egentligen inte alls vem som läser det här, vill ni så får ni gärna kommentera någon gång, så att jag vet och kan uppskatta att ni läser det jag skriver!), men jag vil hälsa tillbaka till dem! Bossarna och Erik är de jag fick besked om. Självklart hälsar jag till alla mina andra fd lärare också! Hej hej!
Om det förresten är någon, typ vem som helst, som inte har fått min bloggadress men skulle vara intresserade av att läsa om mitt nya liv som är så otroligt spännande, så får ni väldigt gärna ge dem adressen!
tisdag 21 augusti 2007
Inte så mycket att göra..
Det blir så. När man ha checkat out skolan, downtown och omgivningarna så finns det inte så himla mycket kvar att göra.. Innan skolan börjar på måndag. Hänga vid poolen (shit jag borde verkligen köpa solkräm, men vilken????????) eller shoppa. Men det där med shoppa är svårt. För jag är så himla rädd at pengarn ska ta slut. Om jag köper ett par shorts nu för 200 spänn eller en ny bikini (som jag borde skaffa) eller en ny handduk (borde skaffa det också) så kanske jag inte har råd att köpa mat i slutet av månaden? Eller terminen.. De andra gör hur mkt saker som helst. Köper klänningar o underkläder på Victoria's Secret o går på bio o käkar ute mer än vad jag gör o fixar sina naglar o stuff. O köper sprit. Hur har de råd? Idag måste jag iaf köpa mjölk. Och en handduk. Men som när jag var på stan med Maria igår, så lyckades jag liksom inte köpa något.. Känns konstigt.. Så vad ska jag då fördriva tiden med? Jag hoppas på att mina böcker ska komma in så att jag kan hämta ut dem snart.
Har bokat in min första inrikesflight. Okej, jag bokade inte själv, men den är iallafall bokad och klar. Jag åker till Portland på fredag, kommer hem söndag. En helg hos Linnéa o Aaron. Det blir säkert superdupertrevligt! Någonting att göra också. Bra! Tackar så mycket för den möjligheten!
Igår var det dags för den första veckostädningen. Jag och Victoria hade den på vår lott. Vi hade ingen dammsugare, så därför hade vi väntat så länge. Men igår hade det blivit så grisigt så vi lånae grannarnas dammsugare. Grön. Jättekonstig. Men ganska fin. Jag lyckades manövrera den. Vi städade golvet och bordet och diskbänken och så. Satte ner all använd, inte diskad, disk i diskhon. Typ första dagen bestämde vi att alla skulle diska efter sig själva liksom, logiskt och så. Det höll några dagar. Sen inte. Alla är överirriterade på den/ de som inte diskar efter sig, jag tänker inte nämna några namn. Denna/dessa personer är också de enda som låter saker ligga runt hela lägenheten och inte bara i sitt rum.. Irriterande. Sen när vi var klara med städningen så var det en annan person som gnällde och sa att vi inte hade städat ordentligt o att vi var ju tvugna att diska också. Gud jag blir så trött. Det ska bli roligt att gnälla på alla andra sen när de ska städa.. Suck..
Jag o Stina kollade på Grey's Anatomy igår kväll. Vi tänkte börja från början av säsong ett, men den första skivan hade jag förstås glömt i DVD-spelaren hemma, så det fick bli från avsnitt 6 och framåt. Säsong 4 börjar här i slutet av september tror jag, o vi är flera stycken som är intresserade av säsong 3 på DVD, så det lär lösa sig :o)
Har insett att jag antingen tänker på engelska eller i blogspråk. När något händer så försöker jag formulera det som att jag ska skriva ner det här. Sen att jag glömmer typ allting innan jag hinner skriva är ju en annan sak. Det är intressant bara, att komma på sig själv med hur man tänker. Skoj..
Fick mejl från Erik som berättade att lärarterminen nu har dragit igång på Vipan. Det känns lite vemodigt att inte komma tillbaka, men det är en avslutad epok. Livet går vidare. Hoppas iallafall att alla som är kvar tar väl hand om varandra, skolan och spexet. Hm lol.. :o) So long!
Har bokat in min första inrikesflight. Okej, jag bokade inte själv, men den är iallafall bokad och klar. Jag åker till Portland på fredag, kommer hem söndag. En helg hos Linnéa o Aaron. Det blir säkert superdupertrevligt! Någonting att göra också. Bra! Tackar så mycket för den möjligheten!
Igår var det dags för den första veckostädningen. Jag och Victoria hade den på vår lott. Vi hade ingen dammsugare, så därför hade vi väntat så länge. Men igår hade det blivit så grisigt så vi lånae grannarnas dammsugare. Grön. Jättekonstig. Men ganska fin. Jag lyckades manövrera den. Vi städade golvet och bordet och diskbänken och så. Satte ner all använd, inte diskad, disk i diskhon. Typ första dagen bestämde vi att alla skulle diska efter sig själva liksom, logiskt och så. Det höll några dagar. Sen inte. Alla är överirriterade på den/ de som inte diskar efter sig, jag tänker inte nämna några namn. Denna/dessa personer är också de enda som låter saker ligga runt hela lägenheten och inte bara i sitt rum.. Irriterande. Sen när vi var klara med städningen så var det en annan person som gnällde och sa att vi inte hade städat ordentligt o att vi var ju tvugna att diska också. Gud jag blir så trött. Det ska bli roligt att gnälla på alla andra sen när de ska städa.. Suck..
Jag o Stina kollade på Grey's Anatomy igår kväll. Vi tänkte börja från början av säsong ett, men den första skivan hade jag förstås glömt i DVD-spelaren hemma, så det fick bli från avsnitt 6 och framåt. Säsong 4 börjar här i slutet av september tror jag, o vi är flera stycken som är intresserade av säsong 3 på DVD, så det lär lösa sig :o)
Har insett att jag antingen tänker på engelska eller i blogspråk. När något händer så försöker jag formulera det som att jag ska skriva ner det här. Sen att jag glömmer typ allting innan jag hinner skriva är ju en annan sak. Det är intressant bara, att komma på sig själv med hur man tänker. Skoj..
Fick mejl från Erik som berättade att lärarterminen nu har dragit igång på Vipan. Det känns lite vemodigt att inte komma tillbaka, men det är en avslutad epok. Livet går vidare. Hoppas iallafall att alla som är kvar tar väl hand om varandra, skolan och spexet. Hm lol.. :o) So long!
söndag 19 augusti 2007
Sol, vind och vatten. Höga berg också.
Att ligga vid poolen är fullkomligt underbart, och jag har minsann börjat bli brun! Tack och lov. Jämför jag med den Sverigebleka nyansen så måste jag säga att jag helt klart föredrar det bruna... Som dessväre har en tendens att vara lite rött (bränt), men whatever, det går över!
Var precis och tog ett kvällsdopp med Corinne o Tini. Träffade två killar, också från Sverige, som bor någon lägenhet bort. Hannes o Christian. Hannes ska också plugga film. Najs najs. Det var kallt att bada när solen gått ner, även om vattnet var varmare än det brukar vara på dagen. Men det var skönt. Najs you know.
Igår tog jag Huffy på en långtur. Jag och Tini cyklade in till stan, för att checka hur lång tid det tog. 25 minuter. Det är inte så himla mycket. Däremot är det rena livsfaran att cykla i den här stan.. Tini cyklade på som bara den, så jag försökte hänga på, men hade jag varit ensam så hade jag nog tagit det lite lugnare.. Men det gick bra, so don't worry. Det finns speciella cykelfiler längs de stora vägarna (vi cyklade längs State Street, typ den största), och ibland, när vägen har en speciell fil för de bilar som ska svänga till höger, så går cykelfilen mitt i vägen.. Inget Hardebergaspår här inte.. Man måste hela tiden vara på alerten. Huffy krånglade inte så mycket, men vi var överens om att han nog är till för lite mindre personer än oss (typ barn..), eftersom man inte kan höja styre o sadel mer, och de fortfarande är hyffsat låga... Sadeln är dessutom riktigt hård.. Men det var skönt att cykla, jag ska inte klaga.
Vårt egentligen enda ärende i stan var att Tini skulle köpa spray för att färga sin Huffy rosa. Jag tycker den blå färgen är fin. Men det är kanske bra med en som ser annorlunda ut från de andra tre.. Vi frågade i bokaffären om var man skulle kunna tänkas hitta rosa sprayfärg till cyklar.. De gav oss ett par tips. Jag passade på att fråga om någonstans där man kan köpa filmer och fick ett tips till det också. Sen öpte vi smoothies. Jag köpte en Razzmatazz (har jag fel om jag känner igen det, Ale?). God som sjutton. O kall. Najs. Vi gick in i den kombinerade film/musik/bokaffären och deras filmutbud var faktiskt riktigt bra. Köpte inget dock, men man kan ju kolla. Fick reda på att tredje säsongen av Grey's Anatomy kommer på DVD den 11 september... 60 dollar kostar den dock.. Det är dyrt... Får se om jag kan spara ihop och köpa den tills Sinem kommer hit.. Ingen av de potentiella färgaffärerna var öppna.. Typiskt. Så vi började cykla tillbaka. Okej, jag hade väl lagt märke till att det var lite nerför när vi cyklade in, men inte att det var SÅ mycket.. Tini cyklade ifrån mig, så jag kunde ta det i min egen takt. Det var jobbigt.. Men inte för jobbigt, jag menar jag kommer ju cykla in till stan igen..
Vi träffade Stina o Maria vid Albertssons, de skulle handla sprit till kvällen. Massa sprit.. Sen i kassan delade de upp det så att Stina köpte typ lime och vinöppnare, Maria köpte all Tinis mat, och Tini köpte all sprit. Känns lite obvious, men det gick bra. Jag hjälpte till att forsla hem lite öl. Sen fick Stinas cykel punka.. Ajdå.. Det fick bli att gå hem.. Eftersom det var partyparty så skulle ju alla duscha. Då gick vår dusch lite sönder.. Stina klarade sig, men när jag skulle duscha så ville den inte att det skulle komma vatten från duschen, utan bara från kranen där nere. Stina fick hjälpa mig och sen när hon väl fick igång den så var det ett jäkla tryck. Med varmvatten. Jättevarmvatten. Och jag som hade sett fram emot en kall dusch.. Mm det var en mysko upplevelse, men men sen när Tini skulle duscha så funkade det fint.. Otur..
Drinkar ser faktiskt ganska gott ut. De förfestade här igår och blandade lite o så. Fick smaka lite sprit. (Lite, väldigt lite, don't worry. Så lite att det t o m smakade gott.. Det är då det blir farligt at dricka mer så det gjorde jag inte.) Drack äppeljuice istället. Linn, Kristine o Tina från apt 18 var också här o förfestade. Jag blev tillfrågad ett antal gånger om jag ville följa med och ibland tyckte jag faktitskt att det hade kunnat bli rätt trevligt. Men klockan var mycket och jag var trött, så det övervägde. Vilket jag inte ångrar, för det hade tydligen inte varit så speciellt roligt. Isla Vista är partypartyställe nummer ett. De har fester typ varje kväll i typ varje hus. Vad jag har hört. Palla.. Jag tänkte lite igår, för jag menar bara för att jag o mina kompisar hemma inte festar o super en massa tillsammans så behöver inte det betyda att de ja kommer umgås med här kommer att vara likadana.. Då kanske jag faller för grupptryck och sånt.. Det vet man aldrig..
Jag har köpt melon o ananas som jag har i flingorna nu. Himla gott asså. Åt det till frukost. Sen gick jag ner till poolen en timme. Det var då jag blev massa brun. Det var skönt. Man ligger o steker, lyssnar på musik eller läser något. När det blir väldigt varmt dyker man bara i den kalla poolen, upp igen o lägger sig o fortsätter sola. Slappt!
Gick tillbaka lagom till radioprogrammet med Kaitlin, Katie, Omri, Sam o Morgan. Insåg att min mac inte klarade av att lyssna på det (okej den gör säkert det men jag pallade inte ta reda på hur) så jag lånade Marias PC. Maria o Stina skulle med Linn o Kristine på zoo. Hade gärna joinat om det inte varit för The Radio Show. Som var underbar!!! Tyvärr hackade datorh*lvetet, så man missade en massa. Hörde när Andreas ringde in, o Carolin o Helene, Så himla coolt asså. Däremot missade jag tydligen att David Spangler ringde.. Får lyssna på det senare.. Försökte ringa själv, men det gick tydligen inte från mobil.. Synd synd.. Hela showen inleddes med att Kaitlin (love her) sade: "Jag talar svenska bättre än jag talar engelska, även om jag inte talar svenska." Vilket naturligtvis inte är sant, men men. De berättade om hur underbart Lovewell är och sen sjöng de den delen av "666 feet under" som innefattar svenska. Gaaaaaaah, söton! De gjorde även rappen; "Hey you Devil..". Underbart! Har du möjlighet o lust att lyssna på det så gör det!!!
Ägnade sedan lite tid åt att prata med Andreas, han har en superaffärsidé! Go for it man! (Så att han kan bli rik o komma till USA o hälsa på..) Pratade också med Sinem, som ville ha hjälp att döpa sin hårddisk. Först dissade hon Jörgen, och när jag tänker efter så känns det inte riktigt rätt.. Det slutgiltiga namnet blev Gunnar. Mycket passande! Kollade även på The Virgin Suicides, som inte alls var så bra som jag kom ihåg den, inte så himla bra manus asså.
Ytterligare en timme i poolen och på vägen tillbaka tappade jag Benny (min mobil) så att batteriet åkte ut och så, men han klarade sig. Linnéa ringde från Oregon och vi pratade en stund. Pratade även med Aaron, som tycker att min engelska har förbättrats avsevärt sedan vi var o hälsade på dem påsken 2004. Well, det hoppas jag verkligen.. :o) Jag ska åka upp och fira Thanksgiving med dem i Portland, och kanske blir det någon helgvisit också. Jag är ju ledig på fredagar och så.
Undrar om pulvermos är dyrt.. Jag menar, om man kan leva på det? Jag har ätit vitlökspulvermos o bacon två dagar i rad nu. Supermegagott. Jag menar, sure, jag kommer nog tröttna på det också. Men jag tröttnade på makaroner och pastasås redan efter några gafflar.. Så go för pulvermos!
Jag tittade igenom de bilder som jag har med mig på datorn, för att lägga upp några på facebook. Facebook är bra, o det är kul att lägga upp bilder, men det är det här med upphovsrätt alltså. Jobbigt värre. Yrkesskada? Ja, men det är faktiskt lag på det.. Så jag la nästan bara upp bilder på mig själv. Sorry, Malin, du är med på några, och ja du får lägga upp bilder på mig på Bilddagboken, men var snäll. Lade upp ett nytt album som heter "Mina kompisar". Där ska jag lägga bilder på dem som tillåter det. Så om du vill att jag ska lägga upp en bild på dig, även om du inte har facebook (en snäll och fin bild förstås, både för din och min skull) så bara meddela mig. Tänkte dela med mig av lite bilder på mig själv under årens lopp:
Om man sover mycket så blir man bara ännu mer trött, men det är skönt att sova.
Var precis och tog ett kvällsdopp med Corinne o Tini. Träffade två killar, också från Sverige, som bor någon lägenhet bort. Hannes o Christian. Hannes ska också plugga film. Najs najs. Det var kallt att bada när solen gått ner, även om vattnet var varmare än det brukar vara på dagen. Men det var skönt. Najs you know.
Igår tog jag Huffy på en långtur. Jag och Tini cyklade in till stan, för att checka hur lång tid det tog. 25 minuter. Det är inte så himla mycket. Däremot är det rena livsfaran att cykla i den här stan.. Tini cyklade på som bara den, så jag försökte hänga på, men hade jag varit ensam så hade jag nog tagit det lite lugnare.. Men det gick bra, so don't worry. Det finns speciella cykelfiler längs de stora vägarna (vi cyklade längs State Street, typ den största), och ibland, när vägen har en speciell fil för de bilar som ska svänga till höger, så går cykelfilen mitt i vägen.. Inget Hardebergaspår här inte.. Man måste hela tiden vara på alerten. Huffy krånglade inte så mycket, men vi var överens om att han nog är till för lite mindre personer än oss (typ barn..), eftersom man inte kan höja styre o sadel mer, och de fortfarande är hyffsat låga... Sadeln är dessutom riktigt hård.. Men det var skönt att cykla, jag ska inte klaga.
Vårt egentligen enda ärende i stan var att Tini skulle köpa spray för att färga sin Huffy rosa. Jag tycker den blå färgen är fin. Men det är kanske bra med en som ser annorlunda ut från de andra tre.. Vi frågade i bokaffären om var man skulle kunna tänkas hitta rosa sprayfärg till cyklar.. De gav oss ett par tips. Jag passade på att fråga om någonstans där man kan köpa filmer och fick ett tips till det också. Sen öpte vi smoothies. Jag köpte en Razzmatazz (har jag fel om jag känner igen det, Ale?). God som sjutton. O kall. Najs. Vi gick in i den kombinerade film/musik/bokaffären och deras filmutbud var faktiskt riktigt bra. Köpte inget dock, men man kan ju kolla. Fick reda på att tredje säsongen av Grey's Anatomy kommer på DVD den 11 september... 60 dollar kostar den dock.. Det är dyrt... Får se om jag kan spara ihop och köpa den tills Sinem kommer hit.. Ingen av de potentiella färgaffärerna var öppna.. Typiskt. Så vi började cykla tillbaka. Okej, jag hade väl lagt märke till att det var lite nerför när vi cyklade in, men inte att det var SÅ mycket.. Tini cyklade ifrån mig, så jag kunde ta det i min egen takt. Det var jobbigt.. Men inte för jobbigt, jag menar jag kommer ju cykla in till stan igen..
Vi träffade Stina o Maria vid Albertssons, de skulle handla sprit till kvällen. Massa sprit.. Sen i kassan delade de upp det så att Stina köpte typ lime och vinöppnare, Maria köpte all Tinis mat, och Tini köpte all sprit. Känns lite obvious, men det gick bra. Jag hjälpte till att forsla hem lite öl. Sen fick Stinas cykel punka.. Ajdå.. Det fick bli att gå hem.. Eftersom det var partyparty så skulle ju alla duscha. Då gick vår dusch lite sönder.. Stina klarade sig, men när jag skulle duscha så ville den inte att det skulle komma vatten från duschen, utan bara från kranen där nere. Stina fick hjälpa mig och sen när hon väl fick igång den så var det ett jäkla tryck. Med varmvatten. Jättevarmvatten. Och jag som hade sett fram emot en kall dusch.. Mm det var en mysko upplevelse, men men sen när Tini skulle duscha så funkade det fint.. Otur..
Drinkar ser faktiskt ganska gott ut. De förfestade här igår och blandade lite o så. Fick smaka lite sprit. (Lite, väldigt lite, don't worry. Så lite att det t o m smakade gott.. Det är då det blir farligt at dricka mer så det gjorde jag inte.) Drack äppeljuice istället. Linn, Kristine o Tina från apt 18 var också här o förfestade. Jag blev tillfrågad ett antal gånger om jag ville följa med och ibland tyckte jag faktitskt att det hade kunnat bli rätt trevligt. Men klockan var mycket och jag var trött, så det övervägde. Vilket jag inte ångrar, för det hade tydligen inte varit så speciellt roligt. Isla Vista är partypartyställe nummer ett. De har fester typ varje kväll i typ varje hus. Vad jag har hört. Palla.. Jag tänkte lite igår, för jag menar bara för att jag o mina kompisar hemma inte festar o super en massa tillsammans så behöver inte det betyda att de ja kommer umgås med här kommer att vara likadana.. Då kanske jag faller för grupptryck och sånt.. Det vet man aldrig..
Jag har köpt melon o ananas som jag har i flingorna nu. Himla gott asså. Åt det till frukost. Sen gick jag ner till poolen en timme. Det var då jag blev massa brun. Det var skönt. Man ligger o steker, lyssnar på musik eller läser något. När det blir väldigt varmt dyker man bara i den kalla poolen, upp igen o lägger sig o fortsätter sola. Slappt!
Gick tillbaka lagom till radioprogrammet med Kaitlin, Katie, Omri, Sam o Morgan. Insåg att min mac inte klarade av att lyssna på det (okej den gör säkert det men jag pallade inte ta reda på hur) så jag lånade Marias PC. Maria o Stina skulle med Linn o Kristine på zoo. Hade gärna joinat om det inte varit för The Radio Show. Som var underbar!!! Tyvärr hackade datorh*lvetet, så man missade en massa. Hörde när Andreas ringde in, o Carolin o Helene, Så himla coolt asså. Däremot missade jag tydligen att David Spangler ringde.. Får lyssna på det senare.. Försökte ringa själv, men det gick tydligen inte från mobil.. Synd synd.. Hela showen inleddes med att Kaitlin (love her) sade: "Jag talar svenska bättre än jag talar engelska, även om jag inte talar svenska." Vilket naturligtvis inte är sant, men men. De berättade om hur underbart Lovewell är och sen sjöng de den delen av "666 feet under" som innefattar svenska. Gaaaaaaah, söton! De gjorde även rappen; "Hey you Devil..". Underbart! Har du möjlighet o lust att lyssna på det så gör det!!!
Ägnade sedan lite tid åt att prata med Andreas, han har en superaffärsidé! Go for it man! (Så att han kan bli rik o komma till USA o hälsa på..) Pratade också med Sinem, som ville ha hjälp att döpa sin hårddisk. Först dissade hon Jörgen, och när jag tänker efter så känns det inte riktigt rätt.. Det slutgiltiga namnet blev Gunnar. Mycket passande! Kollade även på The Virgin Suicides, som inte alls var så bra som jag kom ihåg den, inte så himla bra manus asså.
Ytterligare en timme i poolen och på vägen tillbaka tappade jag Benny (min mobil) så att batteriet åkte ut och så, men han klarade sig. Linnéa ringde från Oregon och vi pratade en stund. Pratade även med Aaron, som tycker att min engelska har förbättrats avsevärt sedan vi var o hälsade på dem påsken 2004. Well, det hoppas jag verkligen.. :o) Jag ska åka upp och fira Thanksgiving med dem i Portland, och kanske blir det någon helgvisit också. Jag är ju ledig på fredagar och så.
Undrar om pulvermos är dyrt.. Jag menar, om man kan leva på det? Jag har ätit vitlökspulvermos o bacon två dagar i rad nu. Supermegagott. Jag menar, sure, jag kommer nog tröttna på det också. Men jag tröttnade på makaroner och pastasås redan efter några gafflar.. Så go för pulvermos!
Jag tittade igenom de bilder som jag har med mig på datorn, för att lägga upp några på facebook. Facebook är bra, o det är kul att lägga upp bilder, men det är det här med upphovsrätt alltså. Jobbigt värre. Yrkesskada? Ja, men det är faktiskt lag på det.. Så jag la nästan bara upp bilder på mig själv. Sorry, Malin, du är med på några, och ja du får lägga upp bilder på mig på Bilddagboken, men var snäll. Lade upp ett nytt album som heter "Mina kompisar". Där ska jag lägga bilder på dem som tillåter det. Så om du vill att jag ska lägga upp en bild på dig, även om du inte har facebook (en snäll och fin bild förstås, både för din och min skull) så bara meddela mig. Tänkte dela med mig av lite bilder på mig själv under årens lopp:
Om man sover mycket så blir man bara ännu mer trött, men det är skönt att sova.
lördag 18 augusti 2007
A day at the mall.. (and by the pool)
Okej okej, jag vet att jag har skrivit ett inlägg redan idag, men jag kände att jag behövde dela med mig av mina upplevelser från köpcentret (La Cumbre Plaza). Cyklade dit på Huffy, som inte riktigt gillar mig asså.. Växlarna klyddar och han har ingen fotbroms... Sen hittade jag ingenstans att ställa honom heller, utan parkerade bakom ett träd. Gick runt och var rädd att någon skulle ta honom hela tiden.. Började inne på Body Shop, kände att en tvål skulle inte sitta helt fel. Men tvålarna där är jättedyra.. (Sen att jag inte hittade någon i den vanliga affären är ju också en annan femma..) Ville kolla om det finns någonstans där man kan köpa film - med amerikansk regionkod (t ex Grey's Anatomy säsong 3). Så jag gick in på Sears. Och sure, jag hittade det största filmutbudet hittills, men det var ju inte direkt stort.. Hade planerat att köpa lite shorts och så, så jag entrade Pacsun, men tror ni inte att alla reakläder var slut, eller!?!? Hittade dock en annan klädaffär som var bra! Blev dock lite väl orolig för Huffy, så jag gick tillbaka för att checka honom. Han stod kvar. Tittade runt lite på Macy's. En mysko kille sade hej till mig från rulltrappan som åkte åt andra hållet. Jag bara..eh, hej hej.. De hade snygga ramar på nedanvåningen. Dyra också.
Jag har åtminstone en sak gemensam med detta landet.. Vi gillar Hitta Nemo. Jag gillar Hitta Nemo. Och här finns det oändligt med Hitta Nemo-saker. Tydligen. Som igår, när jag var och handlade, hittade jag Hitta Nemo-vitaminpiller. För barn. Med bl a apelsinsmak. Och idag då, när jag helt ovetande gick omkring på ovanvåningen på Sears och letade efter billiga badlakan och plattångar (plattänger?, ja iaf bara EN, så plattång), så springer jag på en hel hylla med underbara Hitta Nemo-saker. Jag lyckades nästan övertala mig själv att jag verkligen behöver nya lakan (vilket jag faktiskt borde göra, eftersom jag bara har en uppsättning, och jag ska bo här i ett år..) eller varför inte en fleecefilt? Det var med största självuppoffring som jag lyckades gå därifrån utan att köpa något, och jag tror jag till och med skakade.. Fortfarande tagen av detta försökte jag handla kläder i denna nya underbara affär som jag har glömt vad den heter. Men det lyckades inte. Får försöka någon annan dag. Tog mig iallafall till mataffären. Och tror ni jag blir kvitt min obsession där? Eh, nej. Hitta Nemo-flingor. Hitta Nemo-plåster. Gaaaaaaaaah. Tog mig därifrån med flingor (INTE HITTA NEMO), tops, Swedish fish och lite Ben & Jerrys (rea) (cookie dough).
Cyklade tillbaka, och det är alltså inte LITE varmt här.. Så sen spenderade jag någon timme vid poolen, som har kallt vatten. Riktigt kallt. Skönt. Ikväll är det partyparty igen. På Isla Vista. Jag är ingen partyparty-typ så jag stannar väl hemma o kollar på film. Jag fattar verkligen inte varifrån folk får pengar till sprit.. Då köper jag hellre Hitta Nemo-lakan..
Jag har åtminstone en sak gemensam med detta landet.. Vi gillar Hitta Nemo. Jag gillar Hitta Nemo. Och här finns det oändligt med Hitta Nemo-saker. Tydligen. Som igår, när jag var och handlade, hittade jag Hitta Nemo-vitaminpiller. För barn. Med bl a apelsinsmak. Och idag då, när jag helt ovetande gick omkring på ovanvåningen på Sears och letade efter billiga badlakan och plattångar (plattänger?, ja iaf bara EN, så plattång), så springer jag på en hel hylla med underbara Hitta Nemo-saker. Jag lyckades nästan övertala mig själv att jag verkligen behöver nya lakan (vilket jag faktiskt borde göra, eftersom jag bara har en uppsättning, och jag ska bo här i ett år..) eller varför inte en fleecefilt? Det var med största självuppoffring som jag lyckades gå därifrån utan att köpa något, och jag tror jag till och med skakade.. Fortfarande tagen av detta försökte jag handla kläder i denna nya underbara affär som jag har glömt vad den heter. Men det lyckades inte. Får försöka någon annan dag. Tog mig iallafall till mataffären. Och tror ni jag blir kvitt min obsession där? Eh, nej. Hitta Nemo-flingor. Hitta Nemo-plåster. Gaaaaaaaaah. Tog mig därifrån med flingor (INTE HITTA NEMO), tops, Swedish fish och lite Ben & Jerrys (rea) (cookie dough).
Cyklade tillbaka, och det är alltså inte LITE varmt här.. Så sen spenderade jag någon timme vid poolen, som har kallt vatten. Riktigt kallt. Skönt. Ikväll är det partyparty igen. På Isla Vista. Jag är ingen partyparty-typ så jag stannar väl hemma o kollar på film. Jag fattar verkligen inte varifrån folk får pengar till sprit.. Då köper jag hellre Hitta Nemo-lakan..
Uppdatering
Okej, så en liten uppdatering skulle kanske inte sitta helt fel.. Inte för att det har hänt så jättemycket men lite kanske det finns att berätta om..
Så vi var i skolan igen i torsdags. Muffins-frukost! Hmm, jag kommer nästan sakna de där muffinsarna.. Käkade iaf två choklad o en citron (ja, jag hade ätit frukost innan, så det var mer som en förmidagsfika..). Man var tvungen att checka in igen, fast kön var inte alls lika lång som dagen innan så det var lugna puckar. P-Z tillbaka till rum PS-101. En sak som jag inte lade märke till på onsdagen var att de hade svart tavla! Det var längesen jag såg en sån... De visade en underbart ful powerpointpresentation med foton på gamla elever och pratbubblor som gav råd inför studierna. Sen var det en massa prat, varav jag hägde med på max hälften. De pratade o pratade o pratade o pratade. Först var det någon från skolan som pratade om typ registrering av klasser och sånt, och om man ville ta en fotbollsklass så skulle den ligga antingen någon tidig morgon eller på lördagen. Jag vill inte spela fotboll.
Efter det kom en försäkringssnubbe som hette Monique. Hon babblade en massa om att om man blev sjuk så skulle man göra si och så, men inte så och si osv. Blir man sjuk så ska man först o främst gå till skolans Health Center, för det är gratis. Och om man sedan behöver mer vård så skickar dem en till vart man ska. Men om man då råkar komma till en doktor som inte är inom "nätverket" så måste man själv betala 20% av avgiften (som är asdyr..). Utan man ska komma till en doktor som är inom nätverket. (Som om man nu kan bestämma det själv om man är dödligt sjuk eller skadad...) Emergency Room ska man bara till om man håller på at dö, inte om man har influensa. En massa siffror o betalningar hit o dit, o sen ska man faxa kvittot dit, o sen ska man ringa o prata med honom där o sen.. Ja typ. Helt enkelt ska man undvika att bli sjuk i detta underbara land.. Skulle man bli sjuk o dö så, om jag förstod det rätt, skulle försäkringen göra så att kroppen skickas hem till familjen.. Det är ju iaf bra!
Näste man var iofs också en tjej, som jobbade på Health Centret på skolan. Om man mår dåligt o är deprimerad o har hemlängtan o andra bekymmer så kan man komma in och prata med någon där. Ja, men det var ju bra. Gratis sex gånger per termin om jag förstod henne rätt. Och man ska inte vänta tills slutet av terminen för då inser man att man har varit lite knasig för att man inte har gått dit tidigare. På Health Centret har de också Men & Women Clinic. Det är bra, om man vill testa sig och så. Då kan man gå dit med sin pojkvän.
En sak som är viktigt är ju säkerheten! Det pratade Eric om. För att vara så säker som möjligt så ska man inte lita på någon. Och är det någon man tror är en galen massmördare som förföljer en, så ska man ringa skolans Security, så skickar de en vakt som är klädd i blått o gult (!). Följande saker ska man undvika att göra om man vill vara säker under sin tid i USA:
-Gå inte själv sent på kvällen, ha följe med en kompis, var än denne har parkerat sin bil.
-Låna inte ut din mobil till någon som vill låna den. Denne kommer att ringa upp sin egen mobil och sen har han ditt nummer och kan förfölja dig.
-Lämna inte din drink (om man nu får dricka), för någon kan hälla gift i den och sen dör du.
-Lämna absolut inte dator, mobil, iPod på bordet i t ex biblioteket om du ska gå o kolla på en bok två meter därifrån. Någon kan ta grejerna!
-Visst det är bra att man tränar, men spring för 17 inte samma runda, samma tid, varje kväll. För då kan någon uppmärksamma det och, ehm ja, mörda dej kanske? Med en rostig kniv...
Tjaa, sen var det två gubbar som berättade om hur man skulle göra för at registrera sig på olika kurser (vilket man slapp om man varit klok nog att välja IBS-proram) och hur ma skulle gå till väga om man senare ska transfera till University. Vilket inte jag ska göra. Så den sista en och en halv timmen var typ bortkastad tid. Fast jag hade ju inget vettigare att göra, så det var väl lugnt.. Till lunch fick vi pizza. Om man sedan var IBSare så kunde man gå, för vi behövde ju som sagt inte registera oss. Så jag tog bussen hem.
Jag kommer inte ihåg hur jag spenderade eftermiddagen.. Hm minnesluckor är inte bra.. Sen på kvällen så var det fest i lägenhet nummer 13. Det står klart och tydligt i reglerna för Verano att man inte får ha fest i lägenheterna. Iaf, de andra i min lägenhet gick dit. Sprit får man inte dricka om man är under 21, vilket nästan alla i min lägenhet är. Men de fick såklart tag i vin och sånt ändå, så de var nog lite lagom packade. Själv pratade jag med mamma i telefon, för första gången sen jag kom hit. De har varit i Norge, där det hade regnat o regnat o regnat o regnat. Därför kom de hem lite tidigare än planerat, vilket ju var bra. Så vi redde ut lite ekonomiska problem och sånt. Pratade fem kvart. Inte jag som betalade. De har börjat möblera om där hemma nu. Anders ska flytta ner till mitt gamla rum, han ska måla det rosa. Go Anders! Olle ska flytta ner till mammas rum (mitt gammelgamla). Mamma ska flytta till Anders gamla tror jag det var. Och sen ska Olles gamla bli TV- o gästrum. Toppen!
Det pågår en skogsbrand uppe i bergen, så lften är lite fylld med aska, vilket ju inte är så bra att andas in. När Corinne var på banken så sa de att det typ var röd flagg o så, så man skulle inte vara ute fr det var så farligt. Jaha, tack för att man får reda på det liksom.. Men men. I torsdags var det iaf väldigt kallt också, jag hade jeans och T-shirt och satt o frös när vi var i skolan.. Mysko..
Igår, fredag, var vi nere på stranden; jag, Victoria o Tini. Det var najs, jag tror jag fick liiiite färg. Alla klagar på at de är för vita, även om de typ är superbruna, jag hade varit jättenöjd om jag var så brun... Förhoppningsvis är jag på väg ditåt iaf. Jag tror vi låg på stranden i typ två timmar. Sen gick jag tillbaka mot bussen, handlade lite mat (färsk frukt o godis) och åkte hem. Igår kväll lagade jag mat för första gången sen jag kom hit; makaroner och pastasås. Jag har redan tröttnat på makaroner.. Ajdå... Vi har fått DVD-spelare från Kev, så vi tänkte kolla på The Notebook (som jag fick av Jonathan när jag fyllde år, tack), men den dumma DVD-spelaren ville inte läsa europeeisk regionkod :( Så det blidde inte så. Istället gick jag o lade mig, klockan nio.
Nu har jag varit i USA mer än en vecka! Känns som en halv evighet..
Idag verkar vädret vara soligt. Trevligt. Jag måste åka och shoppa lite (oh nej, stackars mig..). Har insett vad jag saknar mest av mina grejer där hemma: shorts o trekvartisar. Smart som jag är har jag med mig ett par shorts (plus ett par träningsshorts) o ett par trekvartisar. Två par leggings o tre korta kjolar, men herre guuuuud. Jag måst typ köp fler shorts. Ska nog göra det idag. O flingorna börjar ta slut.. Annars blir det väl ännu en slappedag.. :o)
Så vi var i skolan igen i torsdags. Muffins-frukost! Hmm, jag kommer nästan sakna de där muffinsarna.. Käkade iaf två choklad o en citron (ja, jag hade ätit frukost innan, så det var mer som en förmidagsfika..). Man var tvungen att checka in igen, fast kön var inte alls lika lång som dagen innan så det var lugna puckar. P-Z tillbaka till rum PS-101. En sak som jag inte lade märke till på onsdagen var att de hade svart tavla! Det var längesen jag såg en sån... De visade en underbart ful powerpointpresentation med foton på gamla elever och pratbubblor som gav råd inför studierna. Sen var det en massa prat, varav jag hägde med på max hälften. De pratade o pratade o pratade o pratade. Först var det någon från skolan som pratade om typ registrering av klasser och sånt, och om man ville ta en fotbollsklass så skulle den ligga antingen någon tidig morgon eller på lördagen. Jag vill inte spela fotboll.
Efter det kom en försäkringssnubbe som hette Monique. Hon babblade en massa om att om man blev sjuk så skulle man göra si och så, men inte så och si osv. Blir man sjuk så ska man först o främst gå till skolans Health Center, för det är gratis. Och om man sedan behöver mer vård så skickar dem en till vart man ska. Men om man då råkar komma till en doktor som inte är inom "nätverket" så måste man själv betala 20% av avgiften (som är asdyr..). Utan man ska komma till en doktor som är inom nätverket. (Som om man nu kan bestämma det själv om man är dödligt sjuk eller skadad...) Emergency Room ska man bara till om man håller på at dö, inte om man har influensa. En massa siffror o betalningar hit o dit, o sen ska man faxa kvittot dit, o sen ska man ringa o prata med honom där o sen.. Ja typ. Helt enkelt ska man undvika att bli sjuk i detta underbara land.. Skulle man bli sjuk o dö så, om jag förstod det rätt, skulle försäkringen göra så att kroppen skickas hem till familjen.. Det är ju iaf bra!
Näste man var iofs också en tjej, som jobbade på Health Centret på skolan. Om man mår dåligt o är deprimerad o har hemlängtan o andra bekymmer så kan man komma in och prata med någon där. Ja, men det var ju bra. Gratis sex gånger per termin om jag förstod henne rätt. Och man ska inte vänta tills slutet av terminen för då inser man att man har varit lite knasig för att man inte har gått dit tidigare. På Health Centret har de också Men & Women Clinic. Det är bra, om man vill testa sig och så. Då kan man gå dit med sin pojkvän.
En sak som är viktigt är ju säkerheten! Det pratade Eric om. För att vara så säker som möjligt så ska man inte lita på någon. Och är det någon man tror är en galen massmördare som förföljer en, så ska man ringa skolans Security, så skickar de en vakt som är klädd i blått o gult (!). Följande saker ska man undvika att göra om man vill vara säker under sin tid i USA:
-Gå inte själv sent på kvällen, ha följe med en kompis, var än denne har parkerat sin bil.
-Låna inte ut din mobil till någon som vill låna den. Denne kommer att ringa upp sin egen mobil och sen har han ditt nummer och kan förfölja dig.
-Lämna inte din drink (om man nu får dricka), för någon kan hälla gift i den och sen dör du.
-Lämna absolut inte dator, mobil, iPod på bordet i t ex biblioteket om du ska gå o kolla på en bok två meter därifrån. Någon kan ta grejerna!
-Visst det är bra att man tränar, men spring för 17 inte samma runda, samma tid, varje kväll. För då kan någon uppmärksamma det och, ehm ja, mörda dej kanske? Med en rostig kniv...
Tjaa, sen var det två gubbar som berättade om hur man skulle göra för at registrera sig på olika kurser (vilket man slapp om man varit klok nog att välja IBS-proram) och hur ma skulle gå till väga om man senare ska transfera till University. Vilket inte jag ska göra. Så den sista en och en halv timmen var typ bortkastad tid. Fast jag hade ju inget vettigare att göra, så det var väl lugnt.. Till lunch fick vi pizza. Om man sedan var IBSare så kunde man gå, för vi behövde ju som sagt inte registera oss. Så jag tog bussen hem.
Jag kommer inte ihåg hur jag spenderade eftermiddagen.. Hm minnesluckor är inte bra.. Sen på kvällen så var det fest i lägenhet nummer 13. Det står klart och tydligt i reglerna för Verano att man inte får ha fest i lägenheterna. Iaf, de andra i min lägenhet gick dit. Sprit får man inte dricka om man är under 21, vilket nästan alla i min lägenhet är. Men de fick såklart tag i vin och sånt ändå, så de var nog lite lagom packade. Själv pratade jag med mamma i telefon, för första gången sen jag kom hit. De har varit i Norge, där det hade regnat o regnat o regnat o regnat. Därför kom de hem lite tidigare än planerat, vilket ju var bra. Så vi redde ut lite ekonomiska problem och sånt. Pratade fem kvart. Inte jag som betalade. De har börjat möblera om där hemma nu. Anders ska flytta ner till mitt gamla rum, han ska måla det rosa. Go Anders! Olle ska flytta ner till mammas rum (mitt gammelgamla). Mamma ska flytta till Anders gamla tror jag det var. Och sen ska Olles gamla bli TV- o gästrum. Toppen!
Det pågår en skogsbrand uppe i bergen, så lften är lite fylld med aska, vilket ju inte är så bra att andas in. När Corinne var på banken så sa de att det typ var röd flagg o så, så man skulle inte vara ute fr det var så farligt. Jaha, tack för att man får reda på det liksom.. Men men. I torsdags var det iaf väldigt kallt också, jag hade jeans och T-shirt och satt o frös när vi var i skolan.. Mysko..
Igår, fredag, var vi nere på stranden; jag, Victoria o Tini. Det var najs, jag tror jag fick liiiite färg. Alla klagar på at de är för vita, även om de typ är superbruna, jag hade varit jättenöjd om jag var så brun... Förhoppningsvis är jag på väg ditåt iaf. Jag tror vi låg på stranden i typ två timmar. Sen gick jag tillbaka mot bussen, handlade lite mat (färsk frukt o godis) och åkte hem. Igår kväll lagade jag mat för första gången sen jag kom hit; makaroner och pastasås. Jag har redan tröttnat på makaroner.. Ajdå... Vi har fått DVD-spelare från Kev, så vi tänkte kolla på The Notebook (som jag fick av Jonathan när jag fyllde år, tack), men den dumma DVD-spelaren ville inte läsa europeeisk regionkod :( Så det blidde inte så. Istället gick jag o lade mig, klockan nio.
Nu har jag varit i USA mer än en vecka! Känns som en halv evighet..
Idag verkar vädret vara soligt. Trevligt. Jag måste åka och shoppa lite (oh nej, stackars mig..). Har insett vad jag saknar mest av mina grejer där hemma: shorts o trekvartisar. Smart som jag är har jag med mig ett par shorts (plus ett par träningsshorts) o ett par trekvartisar. Två par leggings o tre korta kjolar, men herre guuuuud. Jag måst typ köp fler shorts. Ska nog göra det idag. O flingorna börjar ta slut.. Annars blir det väl ännu en slappedag.. :o)
onsdag 15 augusti 2007
SBCC
Att vara ledig och inte ha något att göra är definitivt på gott och ont. Visst, det är skönt att inte ha något man måste göra, att kunna slappa. Men man får samtidigt tid att tänka, på saker man annars förtränger. Igår var en sån dag. En inte-ha-något-speciellt-att-göra-dag. Vilket ledde till att jag ömsom satt vi datorn och chattade, ömsom låg i sängen o läste HP. När jag pratar med folk där hemma inser jag följande: visst, det är jag som har bestämt mig för att åka hit, och jag vill absolut vara här, men när jag bara får höra hemifrån att "du lämnar oss" och "hur ska vi klara oss utan dig" så är det faktiskt egentligen tvärtom. För ni har andra personer som ni kan va med, prata med, som ni kan ge olika uppgifter. Jag har ingen här. Än. Och samtidigt blir jag lätt ersatt hemma. Nej tack, jag vill inte ha några "nej, men så är det inte"-svar. För jag vet att ni inte gör så för at ni vill det. Men det känns så ibland ändå. Särskilt när man har hemlängtan och skulle göra typ vad som helst (förutom att köpa en flygbiljett och åka hem förstås) för att träffa någon av alla de man saknar.. Jag vet, som sagt, att detta är ett val jag har gjort, och ännu ångrar jag ingenting. Men det skulle underlätta om ni iaf slutar anklaga mig för att åka iväg, även om det är på skämt så känns det inte alltid så. Typ så kändes allt igår. Idag har jag haft saker att göra, så jag har inte hunnit tänka så mycket. :o)
Det stod i informationen vi fått, att vi skulle få frukost på skolan när vi kom dit, men jag var hungrig så jag käkade innan vi åkte hemifrån. Vilket var tur. Continental Breakfast = Muffin/ Wienerbröd och ett glas juice eller kaffe. Åt iofs en chokladmuffins men frukost? Njae.. För att registrera sig skulle man sedan ställa sig i kö efter efternamn. A-I, J-O, P-Z. Självklart var P-Z-kön den som gick absolust söligast.. Men jag hade inte speciellt bråttom, so I guess it does not matter. Lade märke till att säkert varannan människa pratade svenska. Resten snackade japanska eller nåt sånt. Väl framme hämtade man en mapp med massa papper och en kalender (damn it, jag borde ha väntat med att köpa en...) och så prickade de av en. Sen var det bara att vänta. På att en snubbe ropade att P-Z skulle följa med honom och de gröna ballongerna till en sal med mysko stolar. Well, en massa människor o proffessorer o rektorer o stuff introducerade sig och berättade om skolan o att den var jättebra osv. Två gånger tyckte de att det var roligt att ta reda på hur många av olika nationaliteter som var där. Japan?? Jaha, några stycken, ja det brukar ju va så. (Japanerna hade tå tolkar). Korea då?? Jaha, ja jag tänkte väl det. (Koreanerna hade en tolk). Kina?? Några stycken ja.. (Kineserna hade en tolk). Och sen landet som brukar sicka hit många studenter: Sverige?? Jo, precis hehe. (Typ halva salen, och vi fick minsann ingen tolk...) Övriga då?? Danmark, Nederländerna, Ekvatorial Guinea, Sydafrika, Zimbabwe, Vietnam, Sri Lanka. Typ. Bara internationella idag. En massa snack om att om du inte har det här och inte det här, om detta är ogiltigt och om detta har gått ut, så kommer du varken ut ur eller in i USA igen, och gå och prata med oss genast för vi har antingen 15, 21 eller 60 dagar på os att fxa det, osv. Woopsie, råkade stänga av lite ibland.. Iaf när tolkarna skulle översätta allting, eftersom jag varken kan kinesiska, koreanska eller japanska..
Ordet workshop brukar betyda något spännande och kreativt, iallafall för mig. IBS-workshopen var ganska ospännande.. Vi satt i ett klassrum med minimala bänkar, med fastsittande stolar. Sen fick vi höra en massa om skillnaderna mellan de svenska skolorna och den amerikanska. Om någon känner för att visa detta för vår käre Flycht, so feel free! Så vad lärarna förväntar sig av oss är följande:
- Gå till varenda lektion. Efter 2 frånvarotillfällen stryks man från kursen (även om man är sjuk? hm didnt get that..) TVÅ!!!!! Det är minsann inga 20%.. Så nej, inget skolk.. Är man frånvarande under de två första veckorna är man så gott som stekt..
- Var i tid och stanna tills lektionen är slut. (Halva min förra klass hade varit avstängd redan innan vi började...) Kommer man kvart över så blir de typ skitsura o skämmer ut en inför hela klassen.. Superläskigt..
- Inga omprov! Det gäller alltså att studa som en dåre och sätta bra första gången, eftersom man inte får göra om det, och alla prov räknas till slutbetyget..
- Lämna in saker i tid. Och då menar jag verkligen i tid. Inga undanflykter. Well, tack MP för att ha lärt mig något under de här åren.. Förhoppningsvis ska detta gå bra..
- Fråga om det är något du inte fattar. Ajdå..
Om man åker ur en kurs, eftersom du har varit frånvarande mer än två gånger t ex, så måste man desperat söka något nytt, eftersom man måste läsa minst 12 units för att inte bli av med sitt visum. Dessutom måste man sätta betygen över C i alla kurser för att få behålla visumet.. Det är inte utan att man blir lite rädd alltså.. Man ska räkna med att för varje timme i skolan spendera två utanför, med läxor o sånt stuff.
Vi fick våra scheman, även om jag redan har fått mitt. Inga ändringar som tur var. Mitt schema ser ut som följande:
Måndag: 10.30-12.50 Cinematography, 1.00-3.20 Non-Linear Editing, 5.15-9.20 Screenwriting
Tisdag: 10.30-12.50 Film and Video Production
Onsdag: 10.30-12.50 Cinematography, 1.00-3.20 Non-Linear Editing
Torsdag: 10.30-12.50 Film and Video Production
Soft, inte sant? Lediga fredagar och stuff. Ja, iallafall så i november så får vi välja två individuella val inför vårterminen. I vår kommer vi att läsa Film and Video Production II, Internship och då som sagt två valfria kurser. Vi får välja mellan:
Motion Graphics
Documentary Filmmaking
Directing for the camera
Non-Linear Editing II
Commercial Video Applications
Vad tycks?? Som sagt, November.
En liten, eller ganska stor, rundvandring på skolan som inte tillförde så jättemycket. Varmt var det dock.. Lunch bestod av
helt okej mackor och sallad. Utsikten var underbar..
Gick till bussen via bokhandeln på skolan. De hade en massa onödiga prylar, massa snygga SBCC-kläder och så all kurslitteratur. Vi har inte fått vilka böcker exakt vi kommer att behöva, men jag tittade igenom det som fanns på hyllan för Film Studies. Verkar intressant! Fick vänta lite på bussen på skolan, sen på Transit Centret och sen visste jag inte var bussen skulle stanna så jag åkte lite för långt. Fick gå tillbaka. På vägen hittade jag nåra kundvagnar...
Och lite fina målningar på vägen, som jag tyvärr inte kan ladda upp här, för jag vill inte riskera avstängning från bloggen. Vill du se dem, så be mej mejla, så hemska är de inte.. Undrar bara varför någon vill måla obscena bilder på en cykelväg, ca två meter från varandra.. Tog en liten foto-runda på Verano Courtyards, så att jag kan tillfreda era behov av att se hur jag bor.
Läste klart Harry Potter, men kan tyvärr inte diskutera och uttrycka mina tankar och känslor här eftersom jag är säker på att det skulle göra någon upprörd och möjligtvis göra att kontakten bryts med den eller de personerna. Vilket jag inte vill riskera. Jag tänker därför skapa en ny blogg med bara HP-tankar. NOT. Är inte besviken iallafall, även om det känns som om jag borde vara det. Bra läsning iallafall! Så nu har jag ingenting att läsa, får titta igenom min gamla hemkunskapbok som jag klokt nog tog med mig.
Corinnes pappa, snäll som han är, köpte cyklar till oss idag. En blååå. Som heter Huffy. Du såg en bild på den alldeles nyss. Fin iaf! Så nu ska jag motionera! Stefan hjälpte oss även att justera höjd på sadel och styre. Najs! Middag på Taco Bell!!!! Problemet är att jag har haft för höga förväntningar på det stället.. Jag menar, fråga vem som helst, och de kan intyga att jag har tjatat om Taco Bell sedan jag var här för tre år sen. Och så bra var det faktiskt inte... Åt inte ens upp min meny nummer tre.. Nej skräpmaten får nog klara sig utan mig för det mesta.. Sade hejdå till Stefan, som åker hem imorrn. Han har verkligen hjälpt oss! Kaitlins headset har anlänt så jag pratade lite med henne på Skype. De amerikanska Lovewell-sweden-peepsen ska va med i Kaitlins mammas radiokanal på söndag, kl 4 lokaltid, dvs, kl 10 på kvällen svensk tid. www.kandeeg.com, bli medlem, gå in på home, och sen listen live. Kostar inget, men ni får höra kaitlin, katie, omri, sam, morgan o hm did i miss someone? Iaf, det kan va kul att lyssna på. Går att höra i efterhand också.
Ni ska veta hur enormt skönt det är att känna att jag kan sova typ närsom helst. Om jag är trött på eftermiddagen kan jag sova en timme, om jag är trött på kvällen kan jag lägga mig tidigt. Det finns nästan inga måsten, som det gör hemma. Jag behöver lite tid att sova in all den förlorade tiden det senaste året. Problemet är att jag ror att mina lägenhetskompisar tycker att jag är ganska tråkig. De går runt och klagar på en massa saker med Verano Courtyards. Obvious things som att det fattas grejer som det stod att här skulle finnas men också typ att det ligger så långt från centrum och att här inte händer något. Och sure,är man van vid att bo i centrala Malmö så kanske detta är lite off, men det är lika långt till SBCC som det har varit till Vipan.. Dessutom tycker jag att det är skönt at det inte händer så mycket. Att man kan ta det lugnt. De planerar att flytta så fort som möjligt, men jag stannar gärna här. Är det något fel på mig? Nu när vi har cyklar kan man ju bara cykla in till centrum, I bet att det går snabbare än att cykla från Sandby till Lund.. O sen får vi gratis busskort.. Sen kan man ju inte festa, eftersom alkoholgränsen är på 21. Passar mej utmärkt. Bil vill de ha också. Alla har körkort, utom jag. Inga spydiga kommentarr, tack. Jag klarar mig bra utan. Alla är 88or eller äldre. Jag är van. Idag på campus kunde man signa upp för en massa olika aktiviteter, t ex surfing, hajsafari o friendship partners, där man kan lära känna en inföding och ett par gånger i månaden anordnar denne aktiviteter för sig själv och sin internationelle vän. Gratis. Kände inte för det. Signade inte upp för något. Gör jag fel? Borde jag ta mer vara på det här året? Än att planera att spendera tiden på Verano Courtyards, off från downtown, och plugga... Vill bara inte riskera att boka upp mig så mycket som jag har gjort de senaste åren. Vill ta det lugnt, plugga, relaxa och så.. Inte stressa för att hinna med 1000 aktiviteter, ut och festa o massa sånt.. Det är så det känns just nu iaf..
Tini, min rumskompis, är underbar! Openminded och jätteglad! Supernajs verkligen!! Tyvärr knakar ovansängen.. Men det är ju inte hennes fel...
Tips på hur man kan slippa hemlängtan förresten? Kanske inte borde ha så mycket kontakt med alla... En sak med bloggen, men MSN är kanske överflödigt. Äh, det minskar nog ändå när jag börjar skolan. Och jag vill ju ha kontakt med er.. Jag hoppas att det löser sej, annars får jag vidta drastiska åtgärder.. Saknar er iallafall! Och älskar er! (both in the swedish and the american way..) <3
Det stod i informationen vi fått, att vi skulle få frukost på skolan när vi kom dit, men jag var hungrig så jag käkade innan vi åkte hemifrån. Vilket var tur. Continental Breakfast = Muffin/ Wienerbröd och ett glas juice eller kaffe. Åt iofs en chokladmuffins men frukost? Njae.. För att registrera sig skulle man sedan ställa sig i kö efter efternamn. A-I, J-O, P-Z. Självklart var P-Z-kön den som gick absolust söligast.. Men jag hade inte speciellt bråttom, so I guess it does not matter. Lade märke till att säkert varannan människa pratade svenska. Resten snackade japanska eller nåt sånt. Väl framme hämtade man en mapp med massa papper och en kalender (damn it, jag borde ha väntat med att köpa en...) och så prickade de av en. Sen var det bara att vänta. På att en snubbe ropade att P-Z skulle följa med honom och de gröna ballongerna till en sal med mysko stolar. Well, en massa människor o proffessorer o rektorer o stuff introducerade sig och berättade om skolan o att den var jättebra osv. Två gånger tyckte de att det var roligt att ta reda på hur många av olika nationaliteter som var där. Japan?? Jaha, några stycken, ja det brukar ju va så. (Japanerna hade tå tolkar). Korea då?? Jaha, ja jag tänkte väl det. (Koreanerna hade en tolk). Kina?? Några stycken ja.. (Kineserna hade en tolk). Och sen landet som brukar sicka hit många studenter: Sverige?? Jo, precis hehe. (Typ halva salen, och vi fick minsann ingen tolk...) Övriga då?? Danmark, Nederländerna, Ekvatorial Guinea, Sydafrika, Zimbabwe, Vietnam, Sri Lanka. Typ. Bara internationella idag. En massa snack om att om du inte har det här och inte det här, om detta är ogiltigt och om detta har gått ut, så kommer du varken ut ur eller in i USA igen, och gå och prata med oss genast för vi har antingen 15, 21 eller 60 dagar på os att fxa det, osv. Woopsie, råkade stänga av lite ibland.. Iaf när tolkarna skulle översätta allting, eftersom jag varken kan kinesiska, koreanska eller japanska..
Ordet workshop brukar betyda något spännande och kreativt, iallafall för mig. IBS-workshopen var ganska ospännande.. Vi satt i ett klassrum med minimala bänkar, med fastsittande stolar. Sen fick vi höra en massa om skillnaderna mellan de svenska skolorna och den amerikanska. Om någon känner för att visa detta för vår käre Flycht, so feel free! Så vad lärarna förväntar sig av oss är följande:
- Gå till varenda lektion. Efter 2 frånvarotillfällen stryks man från kursen (även om man är sjuk? hm didnt get that..) TVÅ!!!!! Det är minsann inga 20%.. Så nej, inget skolk.. Är man frånvarande under de två första veckorna är man så gott som stekt..
- Var i tid och stanna tills lektionen är slut. (Halva min förra klass hade varit avstängd redan innan vi började...) Kommer man kvart över så blir de typ skitsura o skämmer ut en inför hela klassen.. Superläskigt..
- Inga omprov! Det gäller alltså att studa som en dåre och sätta bra första gången, eftersom man inte får göra om det, och alla prov räknas till slutbetyget..
- Lämna in saker i tid. Och då menar jag verkligen i tid. Inga undanflykter. Well, tack MP för att ha lärt mig något under de här åren.. Förhoppningsvis ska detta gå bra..
- Fråga om det är något du inte fattar. Ajdå..
Om man åker ur en kurs, eftersom du har varit frånvarande mer än två gånger t ex, så måste man desperat söka något nytt, eftersom man måste läsa minst 12 units för att inte bli av med sitt visum. Dessutom måste man sätta betygen över C i alla kurser för att få behålla visumet.. Det är inte utan att man blir lite rädd alltså.. Man ska räkna med att för varje timme i skolan spendera två utanför, med läxor o sånt stuff.
Vi fick våra scheman, även om jag redan har fått mitt. Inga ändringar som tur var. Mitt schema ser ut som följande:
Måndag: 10.30-12.50 Cinematography, 1.00-3.20 Non-Linear Editing, 5.15-9.20 Screenwriting
Tisdag: 10.30-12.50 Film and Video Production
Onsdag: 10.30-12.50 Cinematography, 1.00-3.20 Non-Linear Editing
Torsdag: 10.30-12.50 Film and Video Production
Soft, inte sant? Lediga fredagar och stuff. Ja, iallafall så i november så får vi välja två individuella val inför vårterminen. I vår kommer vi att läsa Film and Video Production II, Internship och då som sagt två valfria kurser. Vi får välja mellan:
Motion Graphics
Documentary Filmmaking
Directing for the camera
Non-Linear Editing II
Commercial Video Applications
Vad tycks?? Som sagt, November.
En liten, eller ganska stor, rundvandring på skolan som inte tillförde så jättemycket. Varmt var det dock.. Lunch bestod av
helt okej mackor och sallad. Utsikten var underbar..Gick till bussen via bokhandeln på skolan. De hade en massa onödiga prylar, massa snygga SBCC-kläder och så all kurslitteratur. Vi har inte fått vilka böcker exakt vi kommer att behöva, men jag tittade igenom det som fanns på hyllan för Film Studies. Verkar intressant! Fick vänta lite på bussen på skolan, sen på Transit Centret och sen visste jag inte var bussen skulle stanna så jag åkte lite för långt. Fick gå tillbaka. På vägen hittade jag nåra kundvagnar...
Och lite fina målningar på vägen, som jag tyvärr inte kan ladda upp här, för jag vill inte riskera avstängning från bloggen. Vill du se dem, så be mej mejla, så hemska är de inte.. Undrar bara varför någon vill måla obscena bilder på en cykelväg, ca två meter från varandra.. Tog en liten foto-runda på Verano Courtyards, så att jag kan tillfreda era behov av att se hur jag bor.
Läste klart Harry Potter, men kan tyvärr inte diskutera och uttrycka mina tankar och känslor här eftersom jag är säker på att det skulle göra någon upprörd och möjligtvis göra att kontakten bryts med den eller de personerna. Vilket jag inte vill riskera. Jag tänker därför skapa en ny blogg med bara HP-tankar. NOT. Är inte besviken iallafall, även om det känns som om jag borde vara det. Bra läsning iallafall! Så nu har jag ingenting att läsa, får titta igenom min gamla hemkunskapbok som jag klokt nog tog med mig.
Corinnes pappa, snäll som han är, köpte cyklar till oss idag. En blååå. Som heter Huffy. Du såg en bild på den alldeles nyss. Fin iaf! Så nu ska jag motionera! Stefan hjälpte oss även att justera höjd på sadel och styre. Najs! Middag på Taco Bell!!!! Problemet är att jag har haft för höga förväntningar på det stället.. Jag menar, fråga vem som helst, och de kan intyga att jag har tjatat om Taco Bell sedan jag var här för tre år sen. Och så bra var det faktiskt inte... Åt inte ens upp min meny nummer tre.. Nej skräpmaten får nog klara sig utan mig för det mesta.. Sade hejdå till Stefan, som åker hem imorrn. Han har verkligen hjälpt oss! Kaitlins headset har anlänt så jag pratade lite med henne på Skype. De amerikanska Lovewell-sweden-peepsen ska va med i Kaitlins mammas radiokanal på söndag, kl 4 lokaltid, dvs, kl 10 på kvällen svensk tid. www.kandeeg.com, bli medlem, gå in på home, och sen listen live. Kostar inget, men ni får höra kaitlin, katie, omri, sam, morgan o hm did i miss someone? Iaf, det kan va kul att lyssna på. Går att höra i efterhand också.
Ni ska veta hur enormt skönt det är att känna att jag kan sova typ närsom helst. Om jag är trött på eftermiddagen kan jag sova en timme, om jag är trött på kvällen kan jag lägga mig tidigt. Det finns nästan inga måsten, som det gör hemma. Jag behöver lite tid att sova in all den förlorade tiden det senaste året. Problemet är att jag ror att mina lägenhetskompisar tycker att jag är ganska tråkig. De går runt och klagar på en massa saker med Verano Courtyards. Obvious things som att det fattas grejer som det stod att här skulle finnas men också typ att det ligger så långt från centrum och att här inte händer något. Och sure,är man van vid att bo i centrala Malmö så kanske detta är lite off, men det är lika långt till SBCC som det har varit till Vipan.. Dessutom tycker jag att det är skönt at det inte händer så mycket. Att man kan ta det lugnt. De planerar att flytta så fort som möjligt, men jag stannar gärna här. Är det något fel på mig? Nu när vi har cyklar kan man ju bara cykla in till centrum, I bet att det går snabbare än att cykla från Sandby till Lund.. O sen får vi gratis busskort.. Sen kan man ju inte festa, eftersom alkoholgränsen är på 21. Passar mej utmärkt. Bil vill de ha också. Alla har körkort, utom jag. Inga spydiga kommentarr, tack. Jag klarar mig bra utan. Alla är 88or eller äldre. Jag är van. Idag på campus kunde man signa upp för en massa olika aktiviteter, t ex surfing, hajsafari o friendship partners, där man kan lära känna en inföding och ett par gånger i månaden anordnar denne aktiviteter för sig själv och sin internationelle vän. Gratis. Kände inte för det. Signade inte upp för något. Gör jag fel? Borde jag ta mer vara på det här året? Än att planera att spendera tiden på Verano Courtyards, off från downtown, och plugga... Vill bara inte riskera att boka upp mig så mycket som jag har gjort de senaste åren. Vill ta det lugnt, plugga, relaxa och så.. Inte stressa för att hinna med 1000 aktiviteter, ut och festa o massa sånt.. Det är så det känns just nu iaf..
Tini, min rumskompis, är underbar! Openminded och jätteglad! Supernajs verkligen!! Tyvärr knakar ovansängen.. Men det är ju inte hennes fel...
Tips på hur man kan slippa hemlängtan förresten? Kanske inte borde ha så mycket kontakt med alla... En sak med bloggen, men MSN är kanske överflödigt. Äh, det minskar nog ändå när jag börjar skolan. Och jag vill ju ha kontakt med er.. Jag hoppas att det löser sej, annars får jag vidta drastiska åtgärder.. Saknar er iallafall! Och älskar er! (both in the swedish and the american way..) <3
måndag 13 augusti 2007
Höga berg och djupa dalar...
Jag hade faktiskt förväntat mig att SB skulle vara platt... Som Skåne.. Det är det inte. Bergen finns överallt. Vilket ger mig en ännu mer exotisk känsla.
Jetlaggen har börjat släppa nu, märkte jag när jag vaknade kl sju och insåg att jag var trött. Gick upp ändå, man får ju passa på när man har tid att prata med sina vänner på andra sidan jorden. Och läsa bloggkommentarerna, som tyvärr inte är så många än. Jag ber om ursäkt för att jag inte har lärt mig mitt tangentbord än, självklart menade jag kort och inte kor, Anna! Well, när jag så lämnat sängen och skulle göra mitt morgonbesök på toaletten (sluta läsa här om du är känslig) så gick den inte att spola. Eller asså, den typ hade tappat sugen, så det kom mer och mer vatten, men sen spolade jag igen och då funkade det. Mysko. Fråga mig inte varför jag skrev om det, det är inte det mest väsentliga som har hänt under dagen om man säger så.
Vi skulle ta bussen till skolan tjugo över tio, men när vi i god tid gick mot busshållsplatsen (tio minuter innan) såg vi bussen åka iväg... Seuck (som Andreas brukar säga).. Så det var bara att vänta.. På bussarna i Santa Barbara får man ingen växel, om man skulle råka ha för mycket pengar med sig. En dollar och tjugofem cent. Har man bara en femdollarsedel t ex så får man offra den.. Vi hade jämna pengar dock... Sen var vi tvugna att byta buss på Transfer Center, till 5:an eftersom buss 16 inte går på sommaren, varpå vår granne säger: "Men, här är det ju sommar året om". Busschaffisen på 5:an gillade faktumet att vi var från Sverige o babblade på ända tills vi skulle gå av...
Frå busshållplatsen var allting jättebra skyltat till hus IE, där skyltarna på dörren och faktumet att det fanns en staff som snackade svenska visad att ja, det är rätt många svenskar här. Incheckningen gick bra, det gjorde inget att jag inte had fått mitt student ID från IBS. Vi gick och fixade våra ID-kort i receptionen, och för en gångs skull blev mitt kort ganska bra...Via cafeterian tog vi oss sedan ner på vägen som gick längs stranden. Utsikten från skolan är uuuunderbar!! Åt ena hållet: Typ hela stan med bergen i bakgrunden. Åt andra hållet: Haaaaav. Vädret var som vanligt perfa! Blå himmel och lagom varmt eftersom ugefär varannan vindpust var lite svalare. Vi käkade på en restaurang med en ananas-fontän. Jag är glad. När vi satt där och åt (sjukt god pizza med ost, svamp, kyckling o vitlök, var det en familj som gick förbi på rottoaren utanför - med en mops!!! Otto, jag saknar dig massamassamassa!!!! Efter maten, som alla var nöjda med, delade vi på oss, och jag, Elin, Stina o Maria gick inåt stan. Men snart gick Maria o Stina på sitt håll och jag och Elin gick igenom State Street och kollade in vad de had för kul grejer. Jag köpte lite blovk o pennor o häftapparat o sånt, sen hittade jag min nya favvoaffär! Pacsun. Sjukt snygga kläder! Och jag lyckades avhålla mig från att köpa ngt! Gud vad jag är duktig. Hittade också en komplett rosa affär. Helt sjukt.. Det tom luktade rosa... Köpte Ben & Jerrys glass i bägare. Halfbaked och Banana on the rum. Halfbaked var okej, men ren Cookie Dough är bättre! Hittade en bokaffär, där jag, äntligen, kunde beställa Spiral och Loop (fortsättningarna på Ring). Så nästa vecka kan jag hämta dem, så jag har något att läsa efter HP. Köpte kalender också. Lila med katter.
Vi fortsatte att gå, men nu började vi få ont i fötterna, inte bara skoskav (hade en stor blåsa på vänster häl i morse, så går det när man har nya skor..). Så vi tog bussen en bit längs State Street och vi hade ingen aning om var vi var. Sen såg vi köpcentret som ingen av oss varit på men som jag av någon anledning kände igen. Så vi hoppade av och gick in i en skoaffär där jag köpte flipflops och vi hittade en karta. Det visad sig at det inte var speciellt långt hem. Så vi gick i några affärer (pacsun igen) och hittade sedan telefonaffären, där alla mina lägenhetskompisar köpte refillkort igår. Tjejen i kassan tvivlade på att min Sony Ericsson skulle klara av ett amerikanskt kort. Daaaaah, den är svensk. Och självklart klarade Benny denna svåra bedrift. Så jag skulle betala de 25 dollarna som jag laddade kortet med. Hade smsat mamma om jag skulle välja credit eller debit. Credot svarade hon. Så det svarade jag också. Då sade de att det var att jag får hem en räkning. Jag ska ha ett allvarligt snack med min mamma.
På vägen hem villade vi bort oss och har nog gått väldigt mycket alldeles för långt i onödan. Dagens motion. Nu är jag astrött i fötterna. Min rumskompis har anlänt. Falskt alarm, hon var tyska. Heter Tini, eller något sånt. Verkar hur trevlig som helst! Najs! Nu ska jag sova. Hej
Jetlaggen har börjat släppa nu, märkte jag när jag vaknade kl sju och insåg att jag var trött. Gick upp ändå, man får ju passa på när man har tid att prata med sina vänner på andra sidan jorden. Och läsa bloggkommentarerna, som tyvärr inte är så många än. Jag ber om ursäkt för att jag inte har lärt mig mitt tangentbord än, självklart menade jag kort och inte kor, Anna! Well, när jag så lämnat sängen och skulle göra mitt morgonbesök på toaletten (sluta läsa här om du är känslig) så gick den inte att spola. Eller asså, den typ hade tappat sugen, så det kom mer och mer vatten, men sen spolade jag igen och då funkade det. Mysko. Fråga mig inte varför jag skrev om det, det är inte det mest väsentliga som har hänt under dagen om man säger så.
Vi skulle ta bussen till skolan tjugo över tio, men när vi i god tid gick mot busshållsplatsen (tio minuter innan) såg vi bussen åka iväg... Seuck (som Andreas brukar säga).. Så det var bara att vänta.. På bussarna i Santa Barbara får man ingen växel, om man skulle råka ha för mycket pengar med sig. En dollar och tjugofem cent. Har man bara en femdollarsedel t ex så får man offra den.. Vi hade jämna pengar dock... Sen var vi tvugna att byta buss på Transfer Center, till 5:an eftersom buss 16 inte går på sommaren, varpå vår granne säger: "Men, här är det ju sommar året om". Busschaffisen på 5:an gillade faktumet att vi var från Sverige o babblade på ända tills vi skulle gå av...
Frå busshållplatsen var allting jättebra skyltat till hus IE, där skyltarna på dörren och faktumet att det fanns en staff som snackade svenska visad att ja, det är rätt många svenskar här. Incheckningen gick bra, det gjorde inget att jag inte had fått mitt student ID från IBS. Vi gick och fixade våra ID-kort i receptionen, och för en gångs skull blev mitt kort ganska bra...Via cafeterian tog vi oss sedan ner på vägen som gick längs stranden. Utsikten från skolan är uuuunderbar!! Åt ena hållet: Typ hela stan med bergen i bakgrunden. Åt andra hållet: Haaaaav. Vädret var som vanligt perfa! Blå himmel och lagom varmt eftersom ugefär varannan vindpust var lite svalare. Vi käkade på en restaurang med en ananas-fontän. Jag är glad. När vi satt där och åt (sjukt god pizza med ost, svamp, kyckling o vitlök, var det en familj som gick förbi på rottoaren utanför - med en mops!!! Otto, jag saknar dig massamassamassa!!!! Efter maten, som alla var nöjda med, delade vi på oss, och jag, Elin, Stina o Maria gick inåt stan. Men snart gick Maria o Stina på sitt håll och jag och Elin gick igenom State Street och kollade in vad de had för kul grejer. Jag köpte lite blovk o pennor o häftapparat o sånt, sen hittade jag min nya favvoaffär! Pacsun. Sjukt snygga kläder! Och jag lyckades avhålla mig från att köpa ngt! Gud vad jag är duktig. Hittade också en komplett rosa affär. Helt sjukt.. Det tom luktade rosa... Köpte Ben & Jerrys glass i bägare. Halfbaked och Banana on the rum. Halfbaked var okej, men ren Cookie Dough är bättre! Hittade en bokaffär, där jag, äntligen, kunde beställa Spiral och Loop (fortsättningarna på Ring). Så nästa vecka kan jag hämta dem, så jag har något att läsa efter HP. Köpte kalender också. Lila med katter.
Vi fortsatte att gå, men nu började vi få ont i fötterna, inte bara skoskav (hade en stor blåsa på vänster häl i morse, så går det när man har nya skor..). Så vi tog bussen en bit längs State Street och vi hade ingen aning om var vi var. Sen såg vi köpcentret som ingen av oss varit på men som jag av någon anledning kände igen. Så vi hoppade av och gick in i en skoaffär där jag köpte flipflops och vi hittade en karta. Det visad sig at det inte var speciellt långt hem. Så vi gick i några affärer (pacsun igen) och hittade sedan telefonaffären, där alla mina lägenhetskompisar köpte refillkort igår. Tjejen i kassan tvivlade på att min Sony Ericsson skulle klara av ett amerikanskt kort. Daaaaah, den är svensk. Och självklart klarade Benny denna svåra bedrift. Så jag skulle betala de 25 dollarna som jag laddade kortet med. Hade smsat mamma om jag skulle välja credit eller debit. Credot svarade hon. Så det svarade jag också. Då sade de att det var att jag får hem en räkning. Jag ska ha ett allvarligt snack med min mamma.
På vägen hem villade vi bort oss och har nog gått väldigt mycket alldeles för långt i onödan. Dagens motion. Nu är jag astrött i fötterna. Min rumskompis har anlänt. Falskt alarm, hon var tyska. Heter Tini, eller något sånt. Verkar hur trevlig som helst! Najs! Nu ska jag sova. Hej
söndag 12 augusti 2007
Santa Barbara
Det kaliforniska vädret är fullkomligt underbart! Fullkomligt underbart! Som hemma när det är som bäst! Jag var hemma och slappade fram till lunch, testade skype, vilket är ett fenomen. Pratade med Anna, övermysko. Konverserade även med Raz o Ale. Underbart att höra er! So come on peeps, get skype! Så kan vi snacka :o)
De andra i Apt 17 (där jag bor..) stack ut när jag hade duschat (naaajs), så jag hade det lite lugnt här tills Elin hämtade mig. Elin kommer från Ystad och är den enda personen jag hann träffa i Sverige innan jag åkte hit. Hon ska plugga Multimedia Film Production, precis som jag, men har inte hittat någonstans att bo än.. Så inatt bodde hon hos sin kusins kompis kompis o idag skulle hon ut o kolla på en lägenhet, o snäll som jag är så joinade jag. Så de hämtade mig ch först åkte vi in tll stan. Santa Barbara är överexotiskt. Den lilla stunden vi var downtown lade jag märke till:
- Palmer
- Billig Ben & Jerrys (!)
- Halvnakna manliga, levande skyltdockor...
Vi åkte ut o kollade på en lägenhet som Elin isåf skulle dela med en tjej o två killar. Det verkade lite mysko, även om de var trevliga o tjejen bröt på ryska. Vi får väl se vad hon bestämmer sig för.
Till lunch å jag min första amerikanska hamburgare. På In n out. Insåg att jag kommer bli fet.. Goda pommes, sure, men sjuuuuuukt mycket fett.. Blö, blir spyfärdig bara jag tänker på det.. Så när jag kom hem gick jag ut på en långpromenad och brände kalorier i den stekande solen.
Kevin, vår manager på Verano, var precis här o tog emot mina pengar, depositionsavgiften på 300 dollar som jag trodde jag kunde betala med kor men det kunde jag inte så jag tog ut pengar idag vilket kostar massa pengar meb men, och då sa han att det var inte alls en tyska vi väntade på utan en kines vid namn Cho (som i HP). Men hon kom inte, så nu letar de efter nån annan som är villig att sova i sängen över mig. O tydligen är listan lång. Jag vill bo med en som inte är svensk, även om Kev (dont tell him I call him that,,) tycker lite synd om en tjej av annan nationalitet som måste dela rum lägenhet med 4 svenskar.. Well well det löser sig.
Gonatt! Eller gomorron.. Eller nåt..
De andra i Apt 17 (där jag bor..) stack ut när jag hade duschat (naaajs), så jag hade det lite lugnt här tills Elin hämtade mig. Elin kommer från Ystad och är den enda personen jag hann träffa i Sverige innan jag åkte hit. Hon ska plugga Multimedia Film Production, precis som jag, men har inte hittat någonstans att bo än.. Så inatt bodde hon hos sin kusins kompis kompis o idag skulle hon ut o kolla på en lägenhet, o snäll som jag är så joinade jag. Så de hämtade mig ch först åkte vi in tll stan. Santa Barbara är överexotiskt. Den lilla stunden vi var downtown lade jag märke till:
- Palmer
- Billig Ben & Jerrys (!)
- Halvnakna manliga, levande skyltdockor...
Vi åkte ut o kollade på en lägenhet som Elin isåf skulle dela med en tjej o två killar. Det verkade lite mysko, även om de var trevliga o tjejen bröt på ryska. Vi får väl se vad hon bestämmer sig för.
Till lunch å jag min första amerikanska hamburgare. På In n out. Insåg att jag kommer bli fet.. Goda pommes, sure, men sjuuuuuukt mycket fett.. Blö, blir spyfärdig bara jag tänker på det.. Så när jag kom hem gick jag ut på en långpromenad och brände kalorier i den stekande solen.
Kevin, vår manager på Verano, var precis här o tog emot mina pengar, depositionsavgiften på 300 dollar som jag trodde jag kunde betala med kor men det kunde jag inte så jag tog ut pengar idag vilket kostar massa pengar meb men, och då sa han att det var inte alls en tyska vi väntade på utan en kines vid namn Cho (som i HP). Men hon kom inte, så nu letar de efter nån annan som är villig att sova i sängen över mig. O tydligen är listan lång. Jag vill bo med en som inte är svensk, även om Kev (dont tell him I call him that,,) tycker lite synd om en tjej av annan nationalitet som måste dela rum lägenhet med 4 svenskar.. Well well det löser sig.
Gonatt! Eller gomorron.. Eller nåt..
English only
Det är kallt. Okej, klockan är sju på morgonen och fönstret har vatt öppet hela natten, men jag fryser. Det står en palm utanför mitt fönster. I kylskåpet finns det amerikansk mat o min garderob rymmer saker som får plats i en stor o en liten resväska.. Om jag längtar hem? Mm, lite iallafall...
Mamma, pappa o Olle körde mig till Kastrups flygplats. Checkade in bagaget o sånt, o allt verkade va som det skulle. Sen åt vi frukost innan de lämnade mig till mitt öde ovanför rulltrapan. Jag grät bara nästan, nästan. Fick stanna upp o andas så at säga. Sen var det bara att följa strömmen mot säkerhetskonrollen, vilket alltid är läskigt. De ville att jag skulle packa upp min laptop o lägga den i en egen låda. Jag pep iallafall inte när jag gick igenom sen. Tack för det.. Hade ca 20 minuter innanför, innan de släppte numret på gaten. Gick runt lite bland taxfree-shoparna o försökte att inte se så liten ut som jag kände mig. När numret på gaten kom upp på tavlorna rörde jag mig ditåt (C19, om jag inte minns fel, kl va ganska tidigt o jag va i ganska många gatear den dagen..). På vägen hittade jag en liten affär som sålde jelly beans, vilket fick mig att tänka på Carrie o David R, så jag köpte lite sådana. Kön till passkontrollen var låååång, o de hade bara en kassa öppen så efter en stund tog jag upp min iPod för att fördriva tiden. Då öppnar de såklart en kassa till o sen går det jättesnabbt. Well, inte mig emot.. I väntan på att gaten ppnade o vi ficka boarda planet började jag läsa Hary Potter! Oooooh.. Jag har faktiskt klarat mig 3 veckor utan att få reda på någonting mer än att någondör på sida 18.
Flyget mellan Köpenhamn o Manchester gick hyffsat smärtfritt. Ingen gratismat.. Läste lite, slumrade lite. Det var sen det började bli läskigt. Jag är ingen sån som är rädd för start o landning, o när planet väl är uppe så märker man ju knappt av att man är på ett flygplan, förutom att det är obekvämt att sitta still.. Ja, så vi gick av planet, hade alla väskor med mig. Sen skulle jag ju byta plan, dvs jag borde ju gå vänster mot Transfer istället för rakt fram mot exit. Det var bara en till som gjorde som jag, vilket var lite läskigt.. Ville verkligen alla andra stanna i Manchester?? Jag har märkt at flygplatser består av en massa långa korridorer... Den här slutade vid en disk där man skulle visa lite papper o sånt för en snubbe som snackade - brittiska!!!!! Här har vi ett bevis på att svenska engelsklektioner inte har något som helst att sätta upp emot praktisk erfarenhet. Jag har precis spenderat 3 veckor med att snacka amerikanska. O efter 12 år i skolan (varav 9 med engelskundervisning) kan jag inte fatta vad en brittisk snubbe fösöker säga till mig.. Efter att han hunnit bli lite irriterad o slutligen lyckats få mig att visa de pappren han ville se, skickade han ner mig en trappa där jag skulle vänta på en buss som skulle ta mig till rätt terminal. Flyget hade varit ca tjugo minuter försentat till Manchster o nu tickade tiden, medan jag väntade på att bussen skulle gå. Mitt flyg vidare mot LA skulle gå om enbart fyrtio minuter. När vi kom fram till terminalen (3) var det dags för nästa säkerhetskontroll. Där den jäveln (ursäkta språket) talar om för mig (på brittiska) att jag bara får ha en väska i handbagaget. !!!!!!!!!!!!!!!!!! "Can you fit one of your bags into the other?" Eeeeeh, NEJ! Både min ryggsäck och min datorväska är fullpackade.. Jaha så vilken väska vill jag lämna i Manchester, Storbritannien?? Min ryggsäck med digital systemkamera o extern hårddisk (med hela Lovewell-filmen på sig), eller datorväska med min sprillans nya bärbara MacBook o Harry Poter? Som tur var slapp jag välja, "since this is not your fault, they should have told you in Copenhagen, you can have them both with you". TACK!
O jag hade inga vassa föremål i mina väskor heller, hade inte snott några vassa knivar efter säkerhetskontrollen i Kph. Så jag fick gå upp för trappan o sätta mig o vänta på mitt plan mot Chicago. Mm, precis, jag måste gå av, immigrera, hämta bagage, checka in bagage o ta nästa plan mot LA, i Chicago. Jippie.. Ja, iallafall så skulle planet gå från Manchester 10.40. Men det stod på tavlorna att det skulle gå 12. Ja, jag må va lite korkad men jag ville va säker på att det var rätt plan, eftersom det stod mot Chicago, o inte LA som jag trodde att det skulle göra, o det stod inte att det var försenat, bara att det skulle gå kl 12. Så jag gick fram till disken o frågade om det var som jag trodde. Varpå mannen som stod där kollade på mig som om jag var dum i huvet, och svarade med ett jävligt (ursäkta igen) överlägset leende, att ja det är försenat. Om man nu inte gillar såna frågor, o tycker att turister e dumma i huvet så bör man nog tänka på att byta jobb.. Slog mig ner på en stol och stresskäkade upp mina jelly beans. Läste lite Harry Potter under de 45 minuterna innan jag fick reda på vilken gate jag skulle till. Gick dit och satte mig ner, läste lite. Kom på att jag kanske borde ha ett boarding pass, så jag gick fram till disken. "Yes, we have waited for you" Woopsie.. Bara för att jag inte hör när de ropar upp mitt namn med brittisk accent.. Sen fick jag snacka med en snubbe, som jag faktiskt förstod vad han sa. Först var han väldigt förtroendeingivande, snackade en massa o så. Men sen bad han att få se mitt pass o då började han tvivla på mig. För på mitt pass så står det ju att jag heter Träff. Vilket jag ju gör. Men för ett otränat öga kan det tyckas som att jag heter Traff. Okej, no big deal. Men när amerikanska ambasaden gör om ä:et så blir det ae. Dvs på mitt visum står det att jag heter Traeff. Gaaaaah, what if I'm a terrorist!!!!????!!!??!!!?! Bara för att jag råkar bo i Sverige o ha en nationell bokstav i mitt efternamn.. Så han var tvungen att checka med sina vaktkompisar. Okej då, du är nog dig själv. Tack. Sen alla frågorna: Vem har packat din väska????? Var har din väska varit sen du packade den????? Har du några bomber??????? Har någon givit dig något???????? Har du något som inte är ditt???????? JA JAG ÄR TERRORIST!!!!! Sen fick jag mitt boarding pass o fick gå o sätta mig o vänta på att bli påsläppt på planet. Sen att jag inte fattade att jag var tvungen att vänta på min "grupp", nr 6, är ju en sak, men sen kom jag iaf på planet. O var får jag sitta? Vid nödutgången... dvs jag måste slänga upp allt mitt bagage i luckan... Tom med min dator (Carl-Gerard)..
Flygresan gick helt okej. 7 h. Läste, lyssnade på musik och kollade inte på TV. Sen skulle man ju fylla i lite papperslappar för att få komma in i landet. Det gjorde jag ganska tidigt. Sen lät jag pennan sitta i plastfickan liksom, naturligt. Slumrade ite o när jag vaknade var pennan borta. Då satt snubben på andra sidan gången o skrev sina lappar med min penna. Nej, det kunde inte ha varit hans, för han va britt o Gymnasieskolan Vipan ligger inte i Manchester.. Okej, han fck väl låna den då, men han gav ju inte tllbaks den sen.. Så efter typ ett par timmar fick jag be honom om att få tillbaka min penna som han inte hade frågat om han fick låna.. Maten var faktiskt ganska okej. Lunch: kyckling o potatis, chokladkaka. Middag: pizza, sån där god smörkaka. Namnam. Sen landade vi alltså i Chicago. Immigrationen gick ganska bra, hon som skulle kolla så vi fyllt i allt rätt blev hyffsat irriterad för att jag inte hade fyllt i allt från I-20-dokumentet på andra sidan lappen, där det stod at man inte skulle fylla i något.. Sen fick jag ge fingeravtryck o kolla in i en kamera o lite sånt. Allt mitt bagage hade följt med till Chicago iaf. Hämtade ut det, gick igenom tullen. "How long are you gonna stay in the US?" "Til May.." "Student?" "Yes" "Go!".. Okej.. Checka in bagaget igen, o sen ta tåget till terminal tre. Trååååångt!!! Missade två tåg, för att det blev fullproppat, sen när man äntligen kommer fram, ja då byter de destination för tåget, så man måste backa igen. Sen får man vänta två tåg till... Jaja, sen var det dags för säkerhetskontroll igen. Det gick smärtfritt, igen.
Jag hade faktiskt tänkt kolla på Spiderman 3 på planet, men när jag vaknade av "We're about to go down in LA in ten minutes" fattade jag att jag hade missat den chansen.. Av sammanlagt 14 timmar på flyg sov jag ca 4-5. Det var himla skönt att slippa immigrera i LA, utan man kunde gå direkt o hämta ut väskorna. Och ja, jag fick båda. Tack. Mamma hade boka min natt på hotellet o sa att det gick bussar från terminalen liksom. Vilket var rörigt. Först hittade jag helt fel, sen blev jag tillrättavisad o sen dröjde det så länge till bussen kom at jag trodde jag stod fel igen. Sen när bussen kom fram insåg jag en sak som jag lyckats förtränga: folk i det här landet vill ha dricks... Jag är askass på sånt, men han fick fem dollar, ingen aning om det är lagom.. Sen kom det förstås en snubbe med bagagevagn o bad om att få hjälpa mig. Okej, väskorna var faktiskt ganska tunga och jag förberedde ytteligare lite pengar till dricks. Men sen skulle jag stå i kö för att checka in, o då gick han, så när jag var klar tog jag väskorna från vagnen och släpade själv dem till hissarna. Sen fattade jag ju inte rumsnumren, så trots att jag hade rum 758 åkte jag med upp till våning 9, innan jag insåg at jag skulle till våning sju såklart. Mitt rum låg typ längst bort i korridoren, och väl därinne placerade jag väskorna innanför dörren, bytte om till pyjamas, borstade tänderna (i klorat vatten), smsade mamma o Corinnes pappa, o gick o lade mig. Jag fullkomligt älskar amerikanska hotell! Eller iaf sängarna! En enkelsäng kan man lägga sig på tvären o sova i. Somnade som en stock, o vaknade tjugo i sex. O var pigg. Gick upp och tittad ut genom fönstret. Möttes av morgondimma, flygplan, palmer o amerikanska flaggor. Läte lite Harry Potter o svarade inte när pappa ringde. Av två anledningar. 1. Det skulle kosta mig alldeles för mkt pengar. 2. Klockan var sex på morgonen o had det varit en normal dag så hade jag sovit.
Jag had bestämt med Corinne att vi skulle käka frukost klockan åtta, så vi träffades utanför hissarna. skönt att kunna snacka lite svenska, skånska, igen. Corinne är från Malmö, ska bo i samma lägenhet som mig, och plugga samma sak. Vi käkade frukostbuffe (muuuums) o tog sedan en taxi till biluthyrningen. Hämtade ut bilen som hennes pappa hyrt och började sedan vår resa mot Santa Barbara. Det tog ca 2 timmar. Kalifornien ser ut som en blandning mellan öken, Spanien o Grekland. Husen är sådär vita o sånt, o landskapet är brunt. O bergigt. Vi missade Hollywood-skylten. När vi kom fram till Verano Courtyards möttes vi av en amerikan o en fransyska som jobbar här och som visade oss till rätta. Dvs till lägenhet nummer 17. Där vi möttes av Maria (från Uddevalla), Victoria (från Smögen) o Stina (från Örebro), våra nya lägenhetskompisar. Corinne delar rum med Victoria o Maria, men Victoria ska flytta om två veckor. Stina ar singelrum, och min rumskompis har inte kommit än, men jag har hört rykten om att hon ska va tysk. Vilket får skylten på dörren att makea sense. "English only". Vi fick dock dispens (felstavat) när vi bara var fem svenskar.. Jag valde undersängen i våningssängen, som faktiskt är väldigt bred :) Packade upp mina väskor o proppade in innehållet i garderoben o på skrivbordet, eftesom här inte finns någon hylla eller byrå eller något. Men det är lugnt. Får väl hålla mig ifrån att köpa så mycket.
Corinnes pappa, Stefan, körde oss till en mall, så att vi kunde köpa mat. Det är något av det svåraste jag har gjort hittills.. Handla till sig själv. O dessutom i ett nytt land. Alla vuxna som följer min blogg kan sitta o småskratta åt mina tappra försök att leva studentlivet på rätt sätt. Det jag köpte var iaf följande:
20 klädhängare
Schampoo, balsam o tandkräm
Tvättmedel (ingen aning om det blev rätt, men jag köpte samma som de andra svenskarna..)
Storpack med makaroner
Ägg
Mjölk
Smör (Jaha, vilken sorts smör ska man ta då!?)
Två olika pastasåser, en med ost o en med vitlök/svamp
6-pack bagels
Ett paket frukostflingor (Rice Crisp, inte choklad, socker, färgämnesjox)
Äppeljuice
2 dunkar vatten (!!!)
Plåster (kan faktiskt vara bra att ha..)
Philadelphia-ost
Vanlig ost
Bacon
3 röda äpplen
Potatis
Till ett pris av 54,47 dollar. Hjälp!!! Jaja, det gick ju ganska bra iallafall. Kom hem och satte mig vid datorn lite. Måste erkänna att det var väldigt najs att prata med er från Sverige! Gårdagens representanter var Jonas och Andreas. De andra åkte in till stan för att kolla på skolan o sånt, men jag stannade hemma. Drack ett glas äppeljuice, kollade ett avsnitt av Grey's anatomy o somnade. Klockan kan väl ha varit sex eller något sånt. Vaknade halv fem i morse.. Snackade lite med Nea på MSN. Gick o lade mig igen. Gick upp vid sex och har suttit här sedan dess. Idag ska jag och Elin åka in och titta på stan. Imorgon är det dags för upprop.
Jag vet faktiskt inte vad jag känner, det är inte överväldigande iallafall. Men det är liksom inte dåligt. Jag är trött, jetlaggad och ovan vid det här. Och just nu hade jag helre varit hemma i Sverige. Men det löser sej. Jag saknar alla massor! Men en sak som var bra med att åka var att jag fick träffa alla innan :) Jag menar, annars hade inte Andreas kommit ner från Örebro t ex. O alla hade inte prioriterat att komma hem till mig den 8. Och det var ju väldigt trevligt! Allt kommer bli bra! Amerika är ju landet fullt av möjligheter! Ser fram emot att du kommer och hälsar på!
Allt för nu, kram
Mamma, pappa o Olle körde mig till Kastrups flygplats. Checkade in bagaget o sånt, o allt verkade va som det skulle. Sen åt vi frukost innan de lämnade mig till mitt öde ovanför rulltrapan. Jag grät bara nästan, nästan. Fick stanna upp o andas så at säga. Sen var det bara att följa strömmen mot säkerhetskonrollen, vilket alltid är läskigt. De ville att jag skulle packa upp min laptop o lägga den i en egen låda. Jag pep iallafall inte när jag gick igenom sen. Tack för det.. Hade ca 20 minuter innanför, innan de släppte numret på gaten. Gick runt lite bland taxfree-shoparna o försökte att inte se så liten ut som jag kände mig. När numret på gaten kom upp på tavlorna rörde jag mig ditåt (C19, om jag inte minns fel, kl va ganska tidigt o jag va i ganska många gatear den dagen..). På vägen hittade jag en liten affär som sålde jelly beans, vilket fick mig att tänka på Carrie o David R, så jag köpte lite sådana. Kön till passkontrollen var låååång, o de hade bara en kassa öppen så efter en stund tog jag upp min iPod för att fördriva tiden. Då öppnar de såklart en kassa till o sen går det jättesnabbt. Well, inte mig emot.. I väntan på att gaten ppnade o vi ficka boarda planet började jag läsa Hary Potter! Oooooh.. Jag har faktiskt klarat mig 3 veckor utan att få reda på någonting mer än att någondör på sida 18.
Flyget mellan Köpenhamn o Manchester gick hyffsat smärtfritt. Ingen gratismat.. Läste lite, slumrade lite. Det var sen det började bli läskigt. Jag är ingen sån som är rädd för start o landning, o när planet väl är uppe så märker man ju knappt av att man är på ett flygplan, förutom att det är obekvämt att sitta still.. Ja, så vi gick av planet, hade alla väskor med mig. Sen skulle jag ju byta plan, dvs jag borde ju gå vänster mot Transfer istället för rakt fram mot exit. Det var bara en till som gjorde som jag, vilket var lite läskigt.. Ville verkligen alla andra stanna i Manchester?? Jag har märkt at flygplatser består av en massa långa korridorer... Den här slutade vid en disk där man skulle visa lite papper o sånt för en snubbe som snackade - brittiska!!!!! Här har vi ett bevis på att svenska engelsklektioner inte har något som helst att sätta upp emot praktisk erfarenhet. Jag har precis spenderat 3 veckor med att snacka amerikanska. O efter 12 år i skolan (varav 9 med engelskundervisning) kan jag inte fatta vad en brittisk snubbe fösöker säga till mig.. Efter att han hunnit bli lite irriterad o slutligen lyckats få mig att visa de pappren han ville se, skickade han ner mig en trappa där jag skulle vänta på en buss som skulle ta mig till rätt terminal. Flyget hade varit ca tjugo minuter försentat till Manchster o nu tickade tiden, medan jag väntade på att bussen skulle gå. Mitt flyg vidare mot LA skulle gå om enbart fyrtio minuter. När vi kom fram till terminalen (3) var det dags för nästa säkerhetskontroll. Där den jäveln (ursäkta språket) talar om för mig (på brittiska) att jag bara får ha en väska i handbagaget. !!!!!!!!!!!!!!!!!! "Can you fit one of your bags into the other?" Eeeeeh, NEJ! Både min ryggsäck och min datorväska är fullpackade.. Jaha så vilken väska vill jag lämna i Manchester, Storbritannien?? Min ryggsäck med digital systemkamera o extern hårddisk (med hela Lovewell-filmen på sig), eller datorväska med min sprillans nya bärbara MacBook o Harry Poter? Som tur var slapp jag välja, "since this is not your fault, they should have told you in Copenhagen, you can have them both with you". TACK!
O jag hade inga vassa föremål i mina väskor heller, hade inte snott några vassa knivar efter säkerhetskontrollen i Kph. Så jag fick gå upp för trappan o sätta mig o vänta på mitt plan mot Chicago. Mm, precis, jag måste gå av, immigrera, hämta bagage, checka in bagage o ta nästa plan mot LA, i Chicago. Jippie.. Ja, iallafall så skulle planet gå från Manchester 10.40. Men det stod på tavlorna att det skulle gå 12. Ja, jag må va lite korkad men jag ville va säker på att det var rätt plan, eftersom det stod mot Chicago, o inte LA som jag trodde att det skulle göra, o det stod inte att det var försenat, bara att det skulle gå kl 12. Så jag gick fram till disken o frågade om det var som jag trodde. Varpå mannen som stod där kollade på mig som om jag var dum i huvet, och svarade med ett jävligt (ursäkta igen) överlägset leende, att ja det är försenat. Om man nu inte gillar såna frågor, o tycker att turister e dumma i huvet så bör man nog tänka på att byta jobb.. Slog mig ner på en stol och stresskäkade upp mina jelly beans. Läste lite Harry Potter under de 45 minuterna innan jag fick reda på vilken gate jag skulle till. Gick dit och satte mig ner, läste lite. Kom på att jag kanske borde ha ett boarding pass, så jag gick fram till disken. "Yes, we have waited for you" Woopsie.. Bara för att jag inte hör när de ropar upp mitt namn med brittisk accent.. Sen fick jag snacka med en snubbe, som jag faktiskt förstod vad han sa. Först var han väldigt förtroendeingivande, snackade en massa o så. Men sen bad han att få se mitt pass o då började han tvivla på mig. För på mitt pass så står det ju att jag heter Träff. Vilket jag ju gör. Men för ett otränat öga kan det tyckas som att jag heter Traff. Okej, no big deal. Men när amerikanska ambasaden gör om ä:et så blir det ae. Dvs på mitt visum står det att jag heter Traeff. Gaaaaah, what if I'm a terrorist!!!!????!!!??!!!?! Bara för att jag råkar bo i Sverige o ha en nationell bokstav i mitt efternamn.. Så han var tvungen att checka med sina vaktkompisar. Okej då, du är nog dig själv. Tack. Sen alla frågorna: Vem har packat din väska????? Var har din väska varit sen du packade den????? Har du några bomber??????? Har någon givit dig något???????? Har du något som inte är ditt???????? JA JAG ÄR TERRORIST!!!!! Sen fick jag mitt boarding pass o fick gå o sätta mig o vänta på att bli påsläppt på planet. Sen att jag inte fattade att jag var tvungen att vänta på min "grupp", nr 6, är ju en sak, men sen kom jag iaf på planet. O var får jag sitta? Vid nödutgången... dvs jag måste slänga upp allt mitt bagage i luckan... Tom med min dator (Carl-Gerard)..
Flygresan gick helt okej. 7 h. Läste, lyssnade på musik och kollade inte på TV. Sen skulle man ju fylla i lite papperslappar för att få komma in i landet. Det gjorde jag ganska tidigt. Sen lät jag pennan sitta i plastfickan liksom, naturligt. Slumrade ite o när jag vaknade var pennan borta. Då satt snubben på andra sidan gången o skrev sina lappar med min penna. Nej, det kunde inte ha varit hans, för han va britt o Gymnasieskolan Vipan ligger inte i Manchester.. Okej, han fck väl låna den då, men han gav ju inte tllbaks den sen.. Så efter typ ett par timmar fick jag be honom om att få tillbaka min penna som han inte hade frågat om han fick låna.. Maten var faktiskt ganska okej. Lunch: kyckling o potatis, chokladkaka. Middag: pizza, sån där god smörkaka. Namnam. Sen landade vi alltså i Chicago. Immigrationen gick ganska bra, hon som skulle kolla så vi fyllt i allt rätt blev hyffsat irriterad för att jag inte hade fyllt i allt från I-20-dokumentet på andra sidan lappen, där det stod at man inte skulle fylla i något.. Sen fick jag ge fingeravtryck o kolla in i en kamera o lite sånt. Allt mitt bagage hade följt med till Chicago iaf. Hämtade ut det, gick igenom tullen. "How long are you gonna stay in the US?" "Til May.." "Student?" "Yes" "Go!".. Okej.. Checka in bagaget igen, o sen ta tåget till terminal tre. Trååååångt!!! Missade två tåg, för att det blev fullproppat, sen när man äntligen kommer fram, ja då byter de destination för tåget, så man måste backa igen. Sen får man vänta två tåg till... Jaja, sen var det dags för säkerhetskontroll igen. Det gick smärtfritt, igen.
Jag hade faktiskt tänkt kolla på Spiderman 3 på planet, men när jag vaknade av "We're about to go down in LA in ten minutes" fattade jag att jag hade missat den chansen.. Av sammanlagt 14 timmar på flyg sov jag ca 4-5. Det var himla skönt att slippa immigrera i LA, utan man kunde gå direkt o hämta ut väskorna. Och ja, jag fick båda. Tack. Mamma hade boka min natt på hotellet o sa att det gick bussar från terminalen liksom. Vilket var rörigt. Först hittade jag helt fel, sen blev jag tillrättavisad o sen dröjde det så länge till bussen kom at jag trodde jag stod fel igen. Sen när bussen kom fram insåg jag en sak som jag lyckats förtränga: folk i det här landet vill ha dricks... Jag är askass på sånt, men han fick fem dollar, ingen aning om det är lagom.. Sen kom det förstås en snubbe med bagagevagn o bad om att få hjälpa mig. Okej, väskorna var faktiskt ganska tunga och jag förberedde ytteligare lite pengar till dricks. Men sen skulle jag stå i kö för att checka in, o då gick han, så när jag var klar tog jag väskorna från vagnen och släpade själv dem till hissarna. Sen fattade jag ju inte rumsnumren, så trots att jag hade rum 758 åkte jag med upp till våning 9, innan jag insåg at jag skulle till våning sju såklart. Mitt rum låg typ längst bort i korridoren, och väl därinne placerade jag väskorna innanför dörren, bytte om till pyjamas, borstade tänderna (i klorat vatten), smsade mamma o Corinnes pappa, o gick o lade mig. Jag fullkomligt älskar amerikanska hotell! Eller iaf sängarna! En enkelsäng kan man lägga sig på tvären o sova i. Somnade som en stock, o vaknade tjugo i sex. O var pigg. Gick upp och tittad ut genom fönstret. Möttes av morgondimma, flygplan, palmer o amerikanska flaggor. Läte lite Harry Potter o svarade inte när pappa ringde. Av två anledningar. 1. Det skulle kosta mig alldeles för mkt pengar. 2. Klockan var sex på morgonen o had det varit en normal dag så hade jag sovit.
Jag had bestämt med Corinne att vi skulle käka frukost klockan åtta, så vi träffades utanför hissarna. skönt att kunna snacka lite svenska, skånska, igen. Corinne är från Malmö, ska bo i samma lägenhet som mig, och plugga samma sak. Vi käkade frukostbuffe (muuuums) o tog sedan en taxi till biluthyrningen. Hämtade ut bilen som hennes pappa hyrt och började sedan vår resa mot Santa Barbara. Det tog ca 2 timmar. Kalifornien ser ut som en blandning mellan öken, Spanien o Grekland. Husen är sådär vita o sånt, o landskapet är brunt. O bergigt. Vi missade Hollywood-skylten. När vi kom fram till Verano Courtyards möttes vi av en amerikan o en fransyska som jobbar här och som visade oss till rätta. Dvs till lägenhet nummer 17. Där vi möttes av Maria (från Uddevalla), Victoria (från Smögen) o Stina (från Örebro), våra nya lägenhetskompisar. Corinne delar rum med Victoria o Maria, men Victoria ska flytta om två veckor. Stina ar singelrum, och min rumskompis har inte kommit än, men jag har hört rykten om att hon ska va tysk. Vilket får skylten på dörren att makea sense. "English only". Vi fick dock dispens (felstavat) när vi bara var fem svenskar.. Jag valde undersängen i våningssängen, som faktiskt är väldigt bred :) Packade upp mina väskor o proppade in innehållet i garderoben o på skrivbordet, eftesom här inte finns någon hylla eller byrå eller något. Men det är lugnt. Får väl hålla mig ifrån att köpa så mycket.
Corinnes pappa, Stefan, körde oss till en mall, så att vi kunde köpa mat. Det är något av det svåraste jag har gjort hittills.. Handla till sig själv. O dessutom i ett nytt land. Alla vuxna som följer min blogg kan sitta o småskratta åt mina tappra försök att leva studentlivet på rätt sätt. Det jag köpte var iaf följande:
20 klädhängare
Schampoo, balsam o tandkräm
Tvättmedel (ingen aning om det blev rätt, men jag köpte samma som de andra svenskarna..)
Storpack med makaroner
Ägg
Mjölk
Smör (Jaha, vilken sorts smör ska man ta då!?)
Två olika pastasåser, en med ost o en med vitlök/svamp
6-pack bagels
Ett paket frukostflingor (Rice Crisp, inte choklad, socker, färgämnesjox)
Äppeljuice
2 dunkar vatten (!!!)
Plåster (kan faktiskt vara bra att ha..)
Philadelphia-ost
Vanlig ost
Bacon
3 röda äpplen
Potatis
Till ett pris av 54,47 dollar. Hjälp!!! Jaja, det gick ju ganska bra iallafall. Kom hem och satte mig vid datorn lite. Måste erkänna att det var väldigt najs att prata med er från Sverige! Gårdagens representanter var Jonas och Andreas. De andra åkte in till stan för att kolla på skolan o sånt, men jag stannade hemma. Drack ett glas äppeljuice, kollade ett avsnitt av Grey's anatomy o somnade. Klockan kan väl ha varit sex eller något sånt. Vaknade halv fem i morse.. Snackade lite med Nea på MSN. Gick o lade mig igen. Gick upp vid sex och har suttit här sedan dess. Idag ska jag och Elin åka in och titta på stan. Imorgon är det dags för upprop.
Jag vet faktiskt inte vad jag känner, det är inte överväldigande iallafall. Men det är liksom inte dåligt. Jag är trött, jetlaggad och ovan vid det här. Och just nu hade jag helre varit hemma i Sverige. Men det löser sej. Jag saknar alla massor! Men en sak som var bra med att åka var att jag fick träffa alla innan :) Jag menar, annars hade inte Andreas kommit ner från Örebro t ex. O alla hade inte prioriterat att komma hem till mig den 8. Och det var ju väldigt trevligt! Allt kommer bli bra! Amerika är ju landet fullt av möjligheter! Ser fram emot att du kommer och hälsar på!
Allt för nu, kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
