måndag 4 februari 2008

Nevv Jårck Sitti

Jaha, hur var det då att komma till världsmetropolen? Delade känslor. Självklart övercoolt och jag är jätteglad att jag fick följa med Linnea. Men å andra sidan var det kallt som griiiiiiiis. Jag skojar inte, det var FREEZING. Inte bara det att luften låg runt minusgrader, men det blåste satan i gatan också. Som tur var fick jag låna en gigantisk gul gortex-jacka - som gjorde att jag såg ut som en av alla taxibilar man ser i NYC - av Linneas kompis Nancy som vi bodde hos.

Nancy bor i en lägenhet precis vid FN - 1 Ave / 48 St för er som är insatta i systemet. Vilket för övrigt är väldigt bra. Har man dåligt lokalsinne så är Manhattan the place to be. Och rutmönstret underlättar ju onekligen när man ska ta sig någonstans... Iaf så är lägenhetshusen typ som hotell - med dörrvakter och foaje och hissar och heltäckningsmattor. Nancy bor med sin lille vovve Tigger, en Yorkshire Terrier som är typ supermegasöt och hänger med matte till jobbet, restauranger, yogapass whatever. Det var iaf jättejättesnällt att vi fick bo där!

Självklart blev det en del turistande. Jag är nu också med i klubben som har sett Manhattan från Frihetsgudinnan, promenerat i Central Park, skådat Warhols mästerverk på MoMA, sett shower på Broadway och varit i NYCs högsta byggnad. Linnea tog den här bilden på mig i taxi-jackanfrån Empire State Building.


Även om jag inte betalade resa, mat och mestadels av inträden och biljetter själv så blev resan dyrare än jag ville ha den. Jag hänvisar här till Var Glad-spexarnas åttonde dödssynd. "Den som förenar alla de sju dödssynderna: vrede, avund, högmod, lust, lättja, frosseri och girighet. Som förde Eva ner i syndafallet. Nämligen shopping!" (Jag lovar inte att citatet är ordagrannt för jag glömde min DVD med andra akten i DVD-spelaren på Verano, men you get the message.)

Svårt förklara för en man
Man måste nog vara tjej

Shop til we drop
Hallelujha, shop til we drop
Non stop!

Rea, utförsäljning, fynd
Kan väl inte vara synd
Vi vill inte synda emot vår kvinnliga intuition
Vi vill bara fynda, det har blivit vår religion

Ja jag shoppade för mycket. Way too much. Men de hade ju så många coola saker... Det blev lite kläder, CD-skivor, musikal-noter. Livets nödvändigheter.

Såg två shower. En Off-Broadway och en On. Off såg jag en liten föreställning som hetter The Fantasticks. Söt kärlekshistoria där andra akten handlar om vad som händer efter Happily Ever After. Ni kanske känner till sången "Minns I November"? Den är därifrån. Väldigt litet och mer intimt än de där stora teatrarna, men o andra sidan vill man ju gärna ha lite av det också. Så det blev Mamma Mia dagen efter. YAY! Såg den ju när jag var med mamma o Erik i London 2001, men då var min engelska hyffsat jättedålig och vi såg knappt något. Mamma tyckte inte den var så bra och jag var beredd att hålla med efter första akten, men andra akten var bara underbar och jag bara älskar musiken!

I don't want to talk
About the things we've gone through
Though it's hurting me
Now it's history
I've played all my cards
And that's what you've done too
Nothing more to say
No more ace to play


Trots alla coola NY-saker var dock höjdpunkterna allt svenskt man kunde hitta på! Redan typ andra kvällen gick vi ut och åt på en svensk restaurang som låg något kvarter hemifrån. Servitrisen var ursprungligen från Chile men hade växt upp i Uppsala. En av gästerna var från Hjärup (lol). Jag åt gravlax, köttbullar och våfflor. Namnam.


Servitrisen skrev en lista med lite svenska saker att göra i NYC, bl a Svenska Kyrkan (48th/5th). Dit gick vi rätt snart. Många svenska föräldrar med barn som var där för umgänget. Vi köpte Bilar och fikade kanelbulle och coca cola. De hade en massa svenska tidningar så jag lade lite tid på att läsa Sydsvenskan och fick reda på tex hur många som flyttat från Höör under 2007. Spännande.

Min favvis var dock högen med Bamse-tidningar. Bamse är fullkomligt gjuten. Denna dialogen är bäst:
Vetenskapsman som hittat skatt: Det är den finaste av skatter!
Åskådare: Guld?
V: Inte guld. Bättre än guld. Men jag tänker inte berätta mer.
Å1: Han vill förstås ha den för sig själv!
Å2: Undrar vad det kan vara...
Bamse: Säkert diamanter. De är värda mycket mer än guld.


Han är så klok, Bamse.
Vi fick även en adress till ett cafe med namnet "Fika" (yay sprid svenska språket). Åt köttbullar igen och köpte lingondricka, drömmar och chokladbullar. Jag hittade ett paket med Ekströms Blåbärssoppa som åkte i resväskan hem.

Det var ett under att vi fick ihop resväskorna men det gick faktiskt! Efter en vecka i kylan, men med många bra minnen i bagaget, lämnade vi JFK Airport med ett sista avsked till de otrevliga säkerhetsvakterna. Började känna en förkylning sprida sig i huvet...

1 kommentar:

Anonym sa...

oh-Oh... hittade ni till "Fika"? Jag har läst om det stället...